Blogg

Det är höstlov och barnen har ledigt tre dagar denna veckan. I måndags gjorde vi misstaget att besöka Nordens Ark på en av årets regnigaste dagar. Det var kallt och blött vilket även djuren verkade tycka. Så idag när det var ledighetsdag två bestämde vi oss för att stanna hemma och pyssla eftersom vädret inte var mycket bättre idag.

Två släktpyssel har det blivit. Det mest populära var resväskan till Mölndal. Jag tror att det var så enkelt som att piprensaren var pricken över i:et. ”Åh, vad fin den blev!” var 5-åringens betyg. Hon älskar kartor och det bidrog säkert det med. Under pysslandet uppstod en dispyt syskonen emellan. Den handlade huruvida det finns skattkartor på riktigt. Den minsta hävdade att det gör det, medan den äldsta trodde att de är påhittade. Efter en stunds bråkande vände hon sig till mig och frågade: ”Finns skatter på riktigt?”.

Mitt svar var självklart: ”Javisst finns det skatter! Jag ska berätta om en.” Och så var det släkthistoriska berättandet igång. För jag vet en skatt som finns på riktigt. Den har min mans morfar berättat många gånger om. Stig var en fantastisk berättare! Jag fick förmånen att nedteckna hans minnen i boken Jag ska säga dig… som publicerades 2017. När Stig dog den 4 januari 2019, i en ålder av 93 år, kände jag att jag på något sätt ville säga tack för att han delat med sig av sina historier så generöst. Jag var bara tvungen att skriva denna text. Minnesorden till Stig publicerades i Partille Tidning den 10 januari. Idag fick mina barn också höra historien för första gången. Dispyten avgjord till den yngstas fördel!

En stund senare bestämde sig min man att vi skulle nyttja dagsljuset och ta en promenad i skogen. Han förstärkte budskapet om att skatter finns på riktigt. Idag saknar jag Stig och publicerar minnestexten även här.

Till minne av Stig Johansson

Det ligger en skatt gömd i Fjällbobergen. Den placerades i en bergsskreva under tidigt 1930-tal av Sävedalspojkarna Stig Johansson och Leif Fridén. De ören som de tjänade ihop på att springa ärenden för hemmafruarna i grannskapet lades i ett skrin för att användas vid nödtillfällen. Om det saknades pengar till biobesök kunde vännerna snabbt ta cyklarna till sitt gömställe för att ordna med finansieringen. Flitiga som de var lades mer pengar undan än vad de hämtade och en dag var skrinet fullt. En tid senare lärde de sig ”dansa med stil” på Björkmans dansinstitut i stan för att kunna uppvakta kvinnor på rätt sätt.

Vänskapen mellan Stig och Leif höll hela livet. De älskade båda friluftsliv och var aktiva i Sävedalens AIK. Vad det gällde yrkeslivet hamnade de dock på olika arbetsplatser. Stig började som ”springpôjk” på SKF direkt efter skolavslutningen för att senare bli Måttjusterare. Utöver de ordinarie arbetsuppgifterna ramlade han ständigt in på spännande sidouppdrag genom sina många vänner – allt från utvecklande av tandläkarstolar och -borrar till skidbindningar och kameror.

Stig föddes i Sävedalen 1925 och hade aldrig några planer på att flytta därifrån. Han växte upp på Bethala gård och bodde kvar hela livet på vad som nu är Trädgårdsvägen. Kärlek uppstod på busshållplatsen till jobbet där han träffade norskan Svanhild som arbetade på Gamlestadens fabriker. De gifte sig 1954 och fick sex barn, elva barnbarn och till dags räkning åtta barnbarnsbarn.

Det har gått över 80 år sedan skatten i Fjällbobergen föll i glömska. På äldre dar hände det att Stig funderade på om han skulle leta upp den, men det blev aldrig av. Den 4 januari 2019 somnade Stig in omgiven av sin familj. Hemligheten om var skatten ligger avslöjades aldrig. Istället lämnade han efter sig något mycket mer värdefullt – alla de historier han generöst delade med sig av från ett händelserikt liv.

Vännerna Leif Fridén och Stig Johansson.