Blogg

Det är sista helgen i augusti och det betyder Öppet Varv här på Orust. För alla båtintresserade finns det flera utställningar att ta del av. När min man och jag seglade regelbundet besökte vi ofta Öppet Varv. Sedan barnen kom, och covid-19 med för den delen, har vi inte gjort några besök. I helgen blir det ändring på den saken!

Eftersom barnens farbror arbetar på Hallberg-Rassy i Ellös är det dit vi åker. Barnen som vet att ”farbror bygger segelbåtar” ser fram emot att åka dit. I mitt släkthistoriska berättande för barnen har jag märkt att yrken fungerar ovanligt bra som intresseväckare för 5-åringen. Därför planerar jag att morgondagens berättande om den egna släkthistorien ska handla om båtbyggare.

Den här hösten försöker jag lära mig mer om AI för att bättre hänga med i teknikutvecklingen på jobbet. Ett sätt att göra det är att utforska ChatGPT i släktforskningssammanhang på fritiden. ChatGPT föreslår själv att använda verktyget i följande släktforskningssammanhang:

• Forskningsassistent som kan hjälpa till att brainstorma idéer, komma på forskningsstrategier och föreslå relevanta källor att utforska
• Överbrygga språksvårigheter, särskilt om man släktforskar på annat språk
• Skapa kontext i olika sammanhang, så som historisk eller kulturell.
• Skrivassistent för att sammanställa släkthistoria, rapporter eller blogginlägg
• Tolka dokument
• Ge nya infallsvinklar på din forskning
• Generera hypoteser genom brainstorming

Jag har testat att använda ChatGPT som forskningsassistent vid två tillfällen. Första gången fick jag inspiration till ett sätt att dokumentera mina klusteranalyser. Andra gången blev jag uppmuntrad att fortsätta med mitt idoga registrerande på alla DNA-kusiner som jag kan koppla till vissa familjer bland skogsfinnarna och smedsläkten Gevert / Aldrin. På den fronten har jag faktiskt lite nyheter, men det får vänta till ett annat blogginlägg. 

Åter till förberedelserna för det släkthistoriska berättandet imorgon. Jag berättade för ChatGPT vad jag har för avsikter med morgondagens utflykt. Med andra ord vill jag testa ChatGPTs förmåga att skapa historisk kontext inför min utflykt. För bästa resultat har jag fortsatt på tråden där jag vill lära mig med om DNA-släktforskning. Detta för att ChatGPT ger bättre svar om den vet mer om mig som användare. Jag kommunicerar också på engelska och ger rikligt med information om mig själv. Frågan löd: 

”Tomorrow I’m making a family trip with the children to visit Öppet Varv på Hallberg-Rassy in Ellös. I want to tell them about their boat building ancestors. What can you tell me about boat builders in the 19ths century on the Swedish west coast?”

Förutom att berätta om barnens båtbyggande förfäder vill jag alltså sätta berättandet i ett större sammanhang. Gården vi bor på ligger på norra Orust där det var vanligt att bönderna brukade marken på somrarna och byggde båtar i ladan om vintrarna. Just så gick det till på gården vi bor på. Det ligger delar till en halvfärdig julle på loftet som absolut kommer få ligga kvar för att bevara denna del av gårdens historia. 

Varven ligger tätt omkring så denna del av barnens historia tycker jag är viktig för att också känna samhörighet i samhället. På samma sätt som jag känt stor samhörighet med Mölndal eftersom pappa och farmor har berättar om industrierna vid Forsåker.

Åh, vad jag gillar det positiva språk ChatGPT står för! Lyssna på det här:

Visiting Öppet Varv at Hallberg-Rassy in Ellös is a wonderful opportunity to connect your children with their boat building ancestors and the maritime heritage of the Swedish west coast. In the 19th century, boat building was a significant industry in this region, shaping the coastal communities and contributing to Sweden’s maritime tradition. Here’s some information you can share with your children about boat builders in the 19th century on the Swedish west coast:

ChatGPT

Varje punkt kommer med en längre förklaring i ChatGPTs lista på förslag att berätta:

1. Betydelsen av båtbyggande
2. Olika typer av båtar
3. Traditionellt hantverk och materialval
4. Träbåtskonstruktion
5. Båtens betydelse för samhället
6. Kulurarv

Något jag kommer ta med mig inför morgondagens utflykt är olika typer av båtbyggande. Självklart kommer barnen farbrors byggande av segelbåtar vara i centrum. Vilka typer av båtar min mormors farmors pappa och bröder byggde vet jag inte. Johan Andreasson (f. 1861 i Valla) var båtbyggare som växte upp på södra Tjörn med sedan tog med familjen till Hönö i Göteborgs Norra Skärgård. Troligtvis var det jobb som fick honom att flytta. Han var båtbyggare efter några år på Öckerö flyttade han med familj till Lindholmen i Göteborg. Där antar jag att han tog anställning på de stora varven.

Utsikt över Lind i Valla församling på södra Tjörn. Platsen där båtbyggaren Johan Andreasson (f. 1861 i Valla) föddes och bodde tills hand lämnade ön för båtbyggande på Hönö.

Götaverken har varit både min morfars arbetsplats och min mormors pappa. Morgan Haglund (f. 1912 i Göteborgs Domkyrkoförsamling) började som nagelapa och blev senare svetsare. Nagelaporna hängde utanför skeppen och såg till att bultarna naglades fast. Min morfar var svetsare han med.

Morgan Haglund (f. 1912 i Göteborgs Domkyrkoförsamling) står längst till höger bland kollegorna på varvet.

Morgan Haglund var en man som älskade att berätta. Han hade många historier att dela med sig av. När han vårdades på sjukhus i slutet av livet delade han rum med en journalist. Några av berättelserna blev en krönika som publicerades i Göteborgs-Posten. Som släktforskare är sådana fynd en riktig guldgruva! För att fräscha upp minnet läste jag min egen släktbok som jag färdigställde 2015. Där kan jag läsa vad jag sammanställt från krönikan. Ett utdrag:

”Morgans släkt på hans mammas sida bodde på Hisingen. Han hälsade ofta på sin mormor och morfar som bodde i Färjenäs som ligger väster om Eriksberg. På den tiden var det inget konstigt att gå barfota och det gjorde han. Mormodern gjorde världens godaste kokekorv och världens bästa tunnbröd. Till det fick man kaffe. Även moster Hilma bodde på Hisingen. Hilma var, precis som hans mamma Alfrida, född på Tjörn och sedan inflyttad till Hönö för att senare hamna på Lindholmen. Hela hennes liv hade hon bott nära vatten, men hade oturligt nog drabbats av båtskräck. Hon vägrade att åka färjan till fastlandet så det blev för Alfrida och pojkarna att hälsa på henne. Detta var innan spårvagnarna började gå över älven så båten var enda sättet att ta sig till fastlandet och stan.”

Den här gången har jag förberett mig mer än vad jag brukar inför våra släkthistoriska utflykter, men det är roligt att utforska ChatGPT som hjälpmedel till det. Det är något jag kommer fortsätta göra.