Blogg

…och liten återblick på 2025.

Det är som jag redan konstaterat många gånger här på bloggen att det är väldigt få i min omgivning som delar mitt släktforskningsintresse. När vi idag hemma vid matbordet gick igenom 2025 tog jag sats för att berätta om min resa med morfars DNA det här året. ”Titta på månen!” utbrister 7-åringen och skrattar. Det är en referens till min mans uttryck när jag i bilen glatt berättade för familjen om mina fynd vid Riksarkivet i Göteborg. Han lyssnade inte alls och avbröt mig mitt i meningen med att peka exalterat på himlen och utbrista ”Titta på månen!”. Jag lät vid det tillfället låta familjen veta att jag var besviken att ingen ens kan lyssna en kort stund när jag fått klarhet i en släktfråga efter över tjugo års forskande. Det var tydligen inte värre än att dottern kunde skämta om det redan dagen därpå med resultatet att ingen i familjen lyssnade en andra gång.

2025 har varit ett annorlunda släktforskningsår för min del. Jag har sökt gemenskap med likasinnade genom att engagera mig i Föreningen Orusts Släktforskare. Jag är sedan mars suppleant och jag har varit med på alla styrelsemöten under året. Som planen ser ut fortsätter jag. Jag har valt detta som plattform för att utbilda nybörjare i släktforskning. Fast det visade sig att de flesta av mina kursdeltagare redan kunde släktforska och egentligen var intresserade av antingen DNA eller emigrantforskning.

Det är trots allt DNA-släktforskande på morfars DNA som har dominerat släktforskningsåret. Först hittade jag klustret kring August Johansson (f. 1855 i Klövedal) och sedan det gigantiska släktnätet kring Carl Edvard Johansson Backlund (f. 1852 i Dragsmark). Under stora delar av året drog jag slutsatsen att Carl Edvard Johansson Backlund var Adolf Simon Svenssons (f. 1876 i Klövedal) far, men då kunde jag inte riktigt förklara varför August Johanssons hade så mycket DNA kopplat till sig. Efter att ha sammanfattat läget i det här blogginlägget har jag dedikerat min tid att kunna förklara båda männens DNA-relation till min morfars far Östen Svensson. Det ledde till att jag har börjat utreda min morfars farmors mor Amalia Rosalia Andersson (f. 1837 i Göteborgs Karl Johan) och det har verkligen utmanat mig som släktforskare. Därav mitt besök vid Riksarkivet i Göteborg den 30 december.

En kall vintermorgon i Göteborg

Efter att ha kartlagt Amalia Rosalia Anderssons liv så långt jag bara kunde framstod några luckor i hennes liv – framförallt mellan 1850-1866. Det framträdde också en bild där jag starkt misstänker att hon led av syfilis. Efter att ha googlat och promptat på syfilis olika stadier och prostitution under 1800-talet började jag på allvar tro att hon möjligtvis var prostituerad i sin ungdom. Efter att ha läst min nyinköpta bok ”Släktforska i Göteborg” var jag tvungen att ta reda på mer. Det kändes lite för mycket av en slump att Amalia Rosalia lämnade landet 1864 när Göteborg tillämpade en strängare lagstiftning kring besiktning av prostituerade. I boken kunna jag läsa att det i Göteborg fanns två grupper av prostituerade – de som livnärde sig på det på heltid och de som hade det mer som bisyssla. Definitionen var glidande och timingen kring Amalia Rosalias emigration gör att jag misstänkte att hon tillhörde den senare gruppen. Boken tipsade om att leta i Göteborgs Poliskammares dokument, så jag beställde de fem volymer man kan boka per tillfälle och åkte dit.

Volymerna som jag beställde var nedan. Den trasiga boken som hölls ihop med ett snöre var jag mest intresserad av: ”Diverse journaler, liggare m.m. angående prostituerade 1857”. Då hände det som ibland händer i släktforskning, ren magi!

I första boken på första sidan hittade jag hennes namn allra längst ner på sidan. Amalia Rosalia Andersson.

Som den femtiofjärde kvinnan är Amalia Rosalia Andersson inskriven på sidan 91 i besiktningsjournalen. Det står inga uppgifter om att hon har varit på Besiktningsbyrån varken på det uppslaget eller i den mer löpande journalen, men hon är dokumenterad som prostituerad.

På mindre än fem minuter hade jag alltså fått svar på den frågan som jag kom dit för att få svar på. Eftersom jag hade tre timmar till på mig tog jag de andra böckerna i lugn och ro. Med tanke på tidsperioden i böckerna trodde jag inte att jag skulle hitta mer. 1871 var Amalia Rosalia gift Hansen och jag trodde att hon levde familjeliv i Norge. Döm av min förvåning när jag hittade Amalia Hansen i häktesjournalen från 11 oktober 1871!

Amalia Rosalia häktades tillsammans med tre andra kvinnor. Det är i alla fall så jag tolkar att de har tätt följande löpnummer samma dag. Alla kvinnor blev hemsända av Poliskammaren.

Den 1 november samma år dokumenterades det att Amalia Hansen från Norge medgivit att undergå besiktning en gång i veckan och är inskriven i Besiktningsbyråns journaler. Jag har dubbelkollat om det går att förväxla henne med någon annan, men det gör det inte. Omkring fyra veckor senare födde hon sonen Rudolf Nikolai på Rikshospitalet i Oslo. Några veckobesiktningar blev det alltså inte av i Göteborg. Det verkar som om hon var i Göteborg tillsammans med Betzy Qvart (f. 1853 i Fredrikshald).

Att hon blev journalförd som prostituerad även 1871 var en överraskning! Men det sätter saker i nytt ljus. Hon var alltså prostituerad även under äktenskapet med Lars Hansen när hon var gravid med den andra sonen.

Mina misstankar att Amalia Rosalia led av syfilis är rimliga med dessa nya uppgifter. Att hon fick syfilis som ung och aldrig behandlade den kan ha gjort att de första barnen fick men av syfilis också medan fjärde dottern Anna Karolina (f. 1875 i Göteborgs domkyrkoförsamling) undslapp eftersom syfilisen övergått till en sen fas. 1880 hade Amalia Rosalia förslappande förlamning och Lars Hansen fanns inte med i bilden längre. När försvann han på riktigt? Redan 1873 när de flyttade till Göteborg?

Oavsett när Lars Hansen försvann har den sista pusselbiten till gåtan varför morfars DNA ser ut som det gör fallit på plats. Jag kan bara dra en slutsats:

• August Johansson (f. 1855 i Klövedal) bodde i Sumpen (Kyrkesund) 1875. Han gjorde Anna Maria Svensdotter (f. 1852 i Klövedal) som bodde ett stenkast därifrån, visserligen med ett sund emellan, på Härön gravid. Hon födde sonen Adolf Simon Svensson den 1 augusti 1876.
• Carl Edvard Johansson Backlund (f. 1852 i Dragsmark) träffade Amalia Rosalia Andersson (f. 1837 i Göteborgs Karl Johan) i Göteborg senvåren 1874. Hon blev gravid och den 21 januari 1875 föddes dottern Anna Karolina Hansen. Carl Edvard åkte hem till Dragsmark och gjorde snart Johanna Matilda Johansdotter (f. 1855 i Kville) gravid. Amalia Rosalia eller Johanna Matilda var inte de enda kvinnorna han gjort med barn. Redan 1869 gjorde han familjens piga Amalia Gustavsdotter (f. 1844 i Dragsmark) gravid. Han valde dock att gifta sig med Johanna Matilda och de fick tillsammans 13 barn. Han hade två utomäktenskapliga barn som hans dominanta DNA tydligt avslöjar. Det är ett lustigt sammanträffande att de båda mödrarna delade förnamnet Amalia.

Jag anser den stora gåtan med morfars DNA löst. August Johansson och Carl Edvard Johansson Backlund är registrerade biologiska fäder i släktforskningsprogrammet för respektive barn. Pappa är lite väl mycket att kalla dom, men rent genetiskt stod de för halva uppsättningen. Jag hade gärna satt spiken i kistan med att Y-DNA bevisa det hela också. Även om morfars DNA-gåta fått sin lösning så har jag inte rett ut alla frågetecken kring Amalia Rosalia Andersson.

Innan jag lämnade Riksarkivet i Göteborg frågade jag i receptionen om det går att hitta sjukjournaler från Gibraltar sjukhem och Änggårdens sjukhem. Jag misstänker att Amalia Rosalia kvicksilverbehandlade sin syfilis på Gibraltar (Vasa sjukhus) 1898 och sedan utvecklade sköldkörtelcancer som till sist tog hennes liv. Det finns kanske även mer noteringar att hämta bland Poliskammarens volymer om jag bara kan hitta rätt. Och vad gjorde hon på tukthus i Norge 1856? 2026 kommer alltså inledas med att fortsätta följa Amalia Rosalias spår i arkiven även om jag för eventuella sjukjournalerna troligtvis får vända mig till det kommunala arkivet. Jag lärde mig många nya saker denna dag!