Blogg

Kick-startar sommarlovet med släktberättande timmen efter skolavslutning

Det har gått betydligt fler veckor sedan mitt senaste blogginlägg än vad det ursprungligen var tänkt. Jag har gjort det som jag föresatte mig att göra – släktforskningskursen är klar och jag är sedan mars även suppleant i Föreningen Orusts släktforskares styrelse. Överraskande nog har jag även DNA-släktforskat en hel del. Det beror på att två kusin barnbarn till min morfar har DNA-testat sig under vintern. Det har öppnat upp massor av nya möjligheter och det är därför dagens släktutflykt gick till just Rörbäck på Bokenäset mellan Orust och Lysekil.

Dagens stora höjdpunkt var dock sommarlovsavslutningen. Äldsta dottern gick ut förskoleklass och det firades med sång och applåder. Vädret var strålande och jag hade förberett barnen på att göra en utflykt tillsammans. Badkläderna var nerpackade och lunch likaså. Jag sålde in dagens utflykt med att vi skulle besöka det som vi ser på andra sidan Koljöfjorden. När vi badar hemma i Svineviken eller Rånäs ligger vackra Bokenäs på andra sidan vattnet. Det var barnen helt med på och de tyckte det var spännande att åka till ny badplats. Vad jag berättade lite senare var att jag tänkte stanna till hemma hos en hembygdsengagerad kvinna för att köpa ”Rörbäcksboken” av Bengt-Göran Ask. De tog det rätt bra – det hjälpte att de fick fika på plats. En stor eloge till alla eldsjälar där ute i Sverige som dokumenterar vår hembygdshistoria!

Det är alltså DNA-släktforskning som tar mig till Rörbäck. Jag har skrivit mycket om min farmors pappa Karl Gunnar Karlssons (f. 1890 i Segerstad) okände pappa. Även min morfar har en lucka i sitt släktträd genom hans farfar Adolf Simon Svenssons okände far. Eftersom den mannen rimligen var född omkring 1850, så har jag inte ens försökt hitta honom. Dessutom inte som han troligtvis härstammade från Tjörn där släktgrenarna oftast går ihop på fler än ett ställe. Med tanke på hur svårt det var att komma fram till en slutsats kring Karl Gunnars pappa trodde jag aldrig det skulle gå med dessa förutsättningar för Adolf Simon. Vad jag inte hade räknat med hur många fler höga DNA-kusinträffar min morfar har! Det yttrade sig när hans nära släktingar DNA-testade sig i vintras.

När MyHeritages autogrupperingsrapport genereras för min morfar bildar den två jättekluster. Det problematiska är att jag inte ser den gemensamma nämnaren med någon av dom med mitt eget släktträd. DNA:t talar dock ett mycket tydligt språk. Morfars mamma var från Nora och så långt allt bra. DNA:t bekräftar släktgren efter släktgren och allt är som det ska. På pappans DNA kan man förvänta sig DNA från Tjörn och Uddevalla. Att han skulle ha mer DNA från Orust och Dragsmark är inte konstigt, men intressant. De två stora klustren avslöjar:

• Carl Edvard Johansson Backlund (f. 1852 i Dragsmark) är med största sannolik Adolf Simon Svenssons okände pappa.
• Johannes Larsson (f. 1811 i Klövedal) eller hans fru Johanna Petronella Strandbergs (f. 1811 i Klövedal) syskon är med sannolikhet hans anfader.

Först utgick jag från att Johannes Larsson och Johanna Petronella Strandbergs DNA tillhörde den okände fadern. De bodde trots allt i Sumpen (Kyrkesund) som ligger ett stenkast från Härön. Det är väldigt logiskt att någon av deras två söner skulle ha träffat Anna Maria Svensdotter (f. 1852 i Klövedal) någon gång i december 1875. Det gjorde DNA:t från Carl Edvard Johansson Backlund helt obegripligt! Jag har dubbelkollat alla kyrkböcker på mina anor på morfars farfars sida. Jag har forskat rätt i kyrkböckerna – har någon varit otrogen? Mina misstankar gick till Amalia Rosalia Andersson (f. 1837 i Karl Johan). Hon levde ett annorlunda liv för sin tid. Född av en skeppare och kaptensdotter, gift med en norsk snickare som senare rymde från henne och deras tre barn, hon drev igenom en skilsmässa i hans frånvaro för att gifta sig med en timmerman som var hennes examens kollega till att senare bli omhändertagen på ett sjukhus där jag tolkar det som att hon lider av psykiska besvär. Det är inte omöjligt, men mer troligt är att spåret kommer från hennes pappa Nils Andersson (f. 1793 i Stenkyrka).

Nils Andersson står på min släktforskningsparkering sedan många år tillbaka. Han var gift med Christina Eleonora Samulsdotter Retz (f. 1804 i Uddevalla). Det förvirrande är att han hette Josefsson när de gifte sig. Jag har undrat om Nils Andersson verkligen är samme man som Nils Josefsson. Efter att verkligen ha djupdykt i frågan har jag landat i svaret att så är fallet. Nils Josefsson från Klädesholmens är samme man som Nils Andersson som arbetar som skeppare i Karl Johan. Strandberg och Josefsson befinner sig båda i Rönnäng i slutet på 1700-talet. När jag sedan accepterade Carl Edvard Johansson Backlund som fader gick pusslet väldigt enkelt att lägga. Jag har inte hunnit måla upp relationerna i Scapple än, men resultatet talar för sig själv.

Badstranden i Rörbäck. Bakom öarna bor vi i Svineviken.

Så nu utforskar jag mina ”nya” rötter. Med risk för att låta löjlig säger jag att det är som att komma hem. Ena halvan av Carl Edvard Johansson Backlunds rötter härstammar från Orust. Kopplingarna med Svineviken där vi bor och närliggande Kungsviken stärks ytterligare. Som jag har älskat naturen vid Bassholmen, Malö Strömmar, Dragsmark och norra Orust när min man och jag seglat Västkusten upp och ner! Den kärleken ledde till att vi faktiskt flyttade upp till Orust till slut. Nu visar det sig att de historiska banden knyts samman med kärleken till naturen. Min man säger att man kan känna den samhörigheten med vad som helst om man bestämmer sig för att leta en koppling, men jag accepterar att hänge mig åt den galenskap att tro på att det är djupare än då. Dragsmark och Orust finns faktiskt i mitt DNA.

I Dragsmark väntade vi på färjan till Flatön en stund. Färjelägret på Flatön heter Ängö och där bodde min mormors förfader Lars Larsson Ostyrig (f. 1759) tillsammans med hans fru innan de hamnade på Åstol.

Bland dessa ”nya” rötter finns häradsdomaren och tal i riksdagens bondestånd ”Jacob Olsson i Hästekälla” (f. 1679 i Morlanda). Jag var vid biblioteket i Henån i veckan för att låna en bok och läsa på om honom. Han beskrivs i boken som en vresig man som gjorde goda handlingar. Jag berättade det för morfar som kunde känna igen sig själv i det. Jag skulle inte kalla honom vresig, snarare introvert, och det är en egenskap jag har själv med. Av det vi vet om våra anor på denna sida verkar det ändå vara en gemensam nämnare att humör och vilja går i samma drag. Återigen, man kan se vilka samband man vill i fakta men det går inte blunda för att DNA-segmenten ligger på exakt samma positioner på alla Jacob Olssons identifierade gemensamma ättlingar tillika DNA-kusiner.

Som ni förstår så har jag att göra i sommar. Jag hoppas också att detta blogginlägg blir en nystart för skrivandet. Barnen fullkomligt älskare Rörbäcks badstrand i alla fall, så utflyktssommaren i släktberättande tecken är i alla fall startad.