Det kan tyckas för många som ett stort steg att börja släktforska. Hur börjar man släktforska? Hur mycket tid tar det att släktforska? Vad kostar det att släktforska? Jag vill sänka den tröskeln genom att fokusera på släkthistoria istället. Fördelen med att ta detta perspektiv gör att du kan börja när som helst och sätta ambitionsnivån helt efter dina förutsättningar. Att lära sig om sin släkthistoria ska vara roligt!

Sätt ett rimligt mål

Om du står i startgroparna att börja utforska din släkthistoria är det viktigaste av allt att ha ett rimligt mål. Att dokumentera ditt barns släktingar tre generationer tillbaka kanske är en lagom utgångspunkt? Om det är lätt – lägg till datum och födelseförsamlingar. Det är mycket roligare att jobba med något som är uppnåeligt än omöjligt.

Hitta tid

Som småbarnsförälder är det största hindret ofta att hitta tid till att utforska den egna släkthistorien. Som DNA-släktforskare har jag hittat mina egna strategier och rutiner. Jag brukar se till att släktforska den timma mellan maten och barnens läggdags då de tittar på TV. Det innebär att jag struntar i disk och annat hushållsarbete helt under denna timma för att sitta med barnen i soffan. De vill ha mig bredvid sig, men de bryr sig inte om jag tittar med dom eller inte. 

En timmas DNA-släktforskning om dagen (minst) gör att jag kommer stadigt framåt med det mål jag har med mitt släktforskande. Jag tycker det är väldigt avkopplande att försvinna in i fokuserat analysarbete under denna timma. Visst kan jag bli avbruten av att barnen vill byta barnprogram eller tröttnat, men det är helt ok. 

Alla småbarnsföräldrar har olika förutsättningar att hitta dessa små stunder. Låter en timma oöverstigligt? Börja mindre. När jag väljer att släktforska betyder det också att jag väljer bort annat hushållsarbete, träning eller vad man annars kan tänka sig att göra mellan kl. 18:00 och 19:00. Att göra det släkthistoriska forskandet lätt att börja med, och att sluta med, är nyckeln till att hålla styrfart i det du vill göra.

Hur ser dina förutsättningar ut? Vilka regelbundna små stunder kan du hitta för att ägna dig åt släkthistoriskt utforskande? Testa dig fram. Fungerar inte en tid, testa en annan. Löser du denna utmaning kommer det släkthistoriska utforskandet bli mycket enklare och roligare.

Gör det lätt att börja

Vadå lätt att börja? Jo, om det släkthistoriska forskandet du ägnar dig åt är lättillgängligt blir det lättare att böra. Om du har en fungerande dator och digitala verktyg tillgängliga är en stor tröskel passerad. Om du har ditt släkthistoriska material på ett ställe där du lätt kommer åt det är mycket vunnet. Går det att hitta ett hyllplan i bokhyllan som tillägnas släkthistoria? Bra! Då ökar chanserna att du kan sätta igång snabbt när tillfälle ges.

En nyckelfaktor att göra det lätt att börja är att det också ska vara lätt att sluta. Om din forskning är lätt att avsluta när du blir avbruten, för det kommer du med största sannolikhet bli, är det mycket lättare att plocka upp där du var senast och fortsätta.

Använd tekniken som finns tillgänglig

Tid är pengar sägs det och det gäller för släktforskning också. Om du vill ägna dig åt släkthistoriskt utforskande finns det många gratisaktiviteter att göra, men om du vill veta mer är det värt att investera i databaser och andra tekniska verktyg. Så tillbaka till grundfrågan – vad vill du med ditt släkthistoriska utforskande? Är det att släktforska så rekommenderar jag starkt att köpa en bra grunduppsättning av digitala verktyg.

Prioritera

När man väl har börjat utforska den egna släkthistorian är min erfarenhet att det är väldigt svårt att sluta. Jag tillämpar en parkering där jag lägger släktforskningsfrågor som jag inte hinner forska på för stunden. Mitt mål är att hitta Karl Gunnar Karlssons (f. 1890 i Segerstad) okände far och då är det mycket annat som får stå åt sidan. Letar du så många anor du kan hitta? Skriv upp alla bra frågeställningar som dyker upp längs vägen och återkom till dom i ett annat tillfälle.

Begränsa dig

Om du inte har barn som sätter gränserna åt dig kan det vara bra att sätta dom själv. Förr i tiden kunde man på biblioteken boka max tre timmar vid släktforskningsdatorn. Det var väldigt bra för då var man tvungen att sluta till slut. Märker du att du blir helt uppslukad av det du gör och glömmer andra viktiga saker (tro mig, det är lätt hänt när man släktforskar!) kan en enkel sak som att sätta en timer fungera bra.

Ordning och reda

Om dina mål med det släkthistoriska utforskandet är av det mindre slaget fungerar det att organisera ditt resultat i mappar eller en pärm. Men så fort du börjar samla på dig lite mer information är det en god idé att införskaffa ett släktforskningsprogram för ditt släktträd och släktdata. Registerunderhåll är viktigare än vad man först kan tro. Se till att du inte låter släktregistret växa okontrollerat. Där är jag med mitt data och det är inte lätt att återta kontrollen över det. 

Det är kanske överflödigt att säga, men se till att du dokumenterar källorna. Det sparar dig mycket tid. Oftare än vad du tror kommer du gå tillbaka till tidigare uppgifter som du letat dig fram till. 

Pauser kan göra underverk

Ibland är det bästa man kan göra för sitt släkthistoriska utforskande eller släktforskning att ta en paus. Skriv ner dina frågeställningar och var du är och ta ett steg tillbaka. Parkeringsplatsen för frågeställningar är ett kraftfullt verktyg att driva din forskning framåt. Använd den när du kört fast eller kör i cirklar!

Fånga tillfället

Har du fått en idé eller fråga som går snabbt att kolla upp? Har du möjlighet att avbryta det du gör för att följa detta spår – gör det! Detta kan såklart gå helt emot att hålla fokus, men man får inte döda upptäckarlusten med ett alltför strukturerat arbetssätt. Nyfikenheten är det som håller intresset vid liv!

Lär dig söktekniker

Om du vill veta mer om vilka släktingar du har och var de levde är det ovärderligt att lära sig olika söktekniker. Med DNA-släktforskning har det här blivit otroligt tydligt, men även att snabbt ta sig fram till rätt ställe i kyrkböckerna. 

Be om hjälp

Det kan vara jobbigt att be om hjälp, i alla fall om man är som jag. Därför är det något som jag själv har övat på. Om du inte kommer vidare och parkeringsplatsen för släktforskningsfrågor inte hjälper, se till att komma i kontakt med någon som kan hjälpa dig ett steg fram. Jag har noga valt Facebookgrupper som jag tycker är positiva där släktforskare generöst delar med sig av kunskap och möter dig där du är. Får du inte den upplevelsen i de Facebookgrupper du är med i – byt!

Fira de små segrarna!

Om du har lyckats med något inom det släkthistoriska utforskandet som du har föresatt dig – se till att uppmärksamma det! Det är så lätt att bara springa vidare på nästa grej. Jag firar mina små framsteg med ett blogginlägg. Det är också ett effektivt sätt att stanna upp och reflektera över det jobb du gör. 

Dela gärna med dig av dina upptäcker med andra. Gör bara inte som jag gjorde i början: “Visste ni att Anders Anderssons föräldrar hette Anders Nilsson och Kajsa Månsdotter?”. Ansträng dig att hitta ett sätt att berätta om Anders Andersson som berör lite mer. Det är mycket det jag vill inspirera till i denna blogg – berätta bättre släkthistorier.