Det var några veckor sedan vi hade en släktutflykt nu och jag går i tankarna att det snart är dags att planera en ny. Då slog det mig! Det finns släkthistoria att berätta även inför det stundande Lisebergsbesöket. Vi har medvetet sparat på det årliga Lisebergsbesöket till hösten. Barnen tjatar inte om att gå till Liseberg och vill man åka är det roligare att göra det när det är färre besökare.
Idag blev det av! Familjen och barnens farfar tog en heldag på Liseberg. Det var dock en missräkning att det skulle vara färre besökare. Många tänkte precis som oss och vädret var absolut perfekt för ett Lisbergsbesök.

Barnen har verkligen sett fram emot det här Lisebergsbesöket. Vi har pratat om det länge – mycket för att förbereda den yngsta på att lämna napparna till Lisebergskaninen. Det gick bra!
På kvällen sedan skulle det visa sig att 2,5-åringen hade stenkoll på läget. Hon visste att hon bara gett bort två av tre nappar. Det är sant, men inte planerat då vi inte hittade den tredje nappen innan vi skulle åka. Världens längsta nattning var att vänta eftersom hon var helt övertygad om att hennes pappa hade nappen. Sant det med.
Karl August Johansson i Hugodal
Så vad har Liseberg med släkthistoria att göra? Inte jättemycket, men Hugodal ligger inte långt därifrån. Min gamlamormor Daga Haglund (f. 1911 i Örgryte) växte upp i Hugodal nära det som idag är Lisebergs lilla ingång, söder om parken. Daga var yngst av sju syskon och de bodde trångt i en enrummare. Mamma Sofia Johansson (f. 1873 i Örgryte) tog hand om hem och barn medan pappa Karl August Johansson (f. 1875 i Örgryte) arbetade som förman på den närliggande fabriken Almedahls fabriker. Almedahl tillverkade då kvalitetsprodukter som handdukar, dukar och andra finare textilier.

Från lägenheten i Hugodal hade Karl August nära till jobbet. Det var nästan bara kvinnor och barn som arbetade i textilindustrin. Som man på en textilfabrik innebar det en position som förman, vilket han också hade. En förman tjänade mer än de andra arbetarna och Karl August var chef över hundra kvinnor på fabriken.
På 1920-talet tjänade Karl August omkring 48 kronor i veckan vilket blev lite drygt 200 kronor i månaden. Av det gick ungefär en femtedel till hyran. Hans lön var nästan dubbelt så hög som de kvinnliga textilarbetarna. Många barn innebar också många att försörja. Familjen var inte fattig på något sätt, men hade heller inte gott om pengar. De hade alltid mat på bordet.

Ibland arbetade Karl August extra som vaktmästare på en närliggande cirkus som jämt stod uppställd. Den låg ungefär där Lorensbergsteatern idag ligger. Cirkusen hette Skurman och arbetet gav tre kronor för en kväll. Det fanns djur, bland annat hästar och elefanter. Det fanns även akrobater. Karl August kontrollerade besökarnas biljetter. Hans barn fick komma in gratis om det fanns någon plats ledig, vilket de uppskattade.
Ibland var det boxning och de kvällarna fick Karl August fyra kronor betalt. Han fick stå i dörren eftersom han var stor och kraftig och det var ingen annan som vågade stå där. Det var mycket fylla de kvällarna. Boxningen var klar runt elva, halv tolv och då var det bara att gå hem och lägga sig. Han skulle upp klockan fem för att börja sitt ordinarie arbete dagen efter. Extraarbetet på Cirkus Skurman var inte varje kväll utan det gick i perioder.
Släkthistoria från Lisebergshjulet
För att berätta släkthistorien ville jag åka Lisebergshjulet för att kunna peka ut platserna. Även resten av familjen ville följa med. Märkligt nog var det första gången för oss allihopa! 5-åringen och jag tog rulltrapporna upp på berget medan de andra gick med barnvagnen. När vi satt och väntade började jag berätta vad vi skulle se. Hon lyssnade uppmärksamt.

Sedan när vi väl åkte turen och jag berättade igen och pekade på platserna sammanfattade min man efteråt: ”Noll intresse.”. Det kan verkligen tyckas så i stunden eftersom hon inte svarar mig. Det är flera gånger under mina experiment med släkthistoriskt berättande som hon är helt tyst, men jag tror hon lyssnar i alla fall. Vi hann med:
- Berättelsen om Karl August som jobbade vid Almedahls fabriker och extra på cirkus Skurman
- Berättelsen om hur min farfar cyklade längs med Mölndalsån som 12-åring från Mölndal till Örgryte för att arbeta som springpojk.
- Berättelsen om hur Daga Haglund åkte pulka ner för Kallebäcksliden som barn

För att inte ha planerat så mycket släkthistoriskt berättande i förväg måste jag säga att det ändå blev rätt bra. Barnen lär väl knappast komma ihåg något vad jag sagt, men det här är en långsiktig investering. De kommer få höra sina släkthistorier berättas många gånger under uppväxten. Jag vill att berättandet ska vara en del av upplevelsen och inte själva målet i sig. Annars tror jag att jag tappar dom på vägen.
Karl Adolf Johanssons död
Vad jag inte berättade, men som jag själv är väldigt nyfiken på är olyckan som Karl August pappa Karl Adolf Johansson (f. 1850 i Örgryte) dog i. Den 18 juni 1907 råkade han ut för en olycka som blev hans död. Karl Adolf ska enligt bevarade släktnoteringar blivit ihjälsparkad av en häst. I dödboken förstärks det genom att det framgår att han råkat ut för en arbetsplatsolycka, men jag tolkar noteringarna som att han ramlade ner för en elektrisk stolpe och fått el i kroppen. Dödsorsaken ska ha varit omfattande frakturer. Jag vill någon gång ta mig tid att läsa lokala tidiningar för att se om det går att läsa mer om vad som faktiskt hände. Frågan ligger på min släktforskningsparkering att ta upp vid tillfälle.
Vill du få notiser om att bloggen är uppdaterad? Följ @genealogygrowth på Instagram.
Pingback: En andra utflykt till Liseberg - Caroline Fransson
Pingback: Konsten att be om hjälp - Caroline Fransson