Blogg

De senaste dagarna har jag granskat ”Carl i Segerstad” född 1869. Jag har lika mycket letat tecken på att han är rätt som att han är fel. Igår slog det mig att jag måste sluta leta. Carl Danielsson, född 1869 i Segerstad måste vara den man jag letat efter intensivt det senaste året. Jag har hela tiden förväntat mig att jag ska känna mig upprymd den dag jag hittar honom. Istället känner jag… Ja, vadå? Otillfredsställelse tror jag är rätt ord.

Men tillåt mig backa lite. Varför känner jag mig tillräckligt säker på att Carl Danielsson är den okände fadern till Karl Gunnar Karlsson (f. 1890 i Segerstad) för att avrunda sökandet?

Karl Gunnar Karlsson

Min farmors pappa Karl Gunnar Karlsson föddes i mars 1890 i Segerstad. Hans mamma var den ogifta pigan Maria Lovisa Jonasdotter (f. 1870 i Segerstad). Maria Lovisa uppgav inte vem fadern var. Det står faktiskt så i födelseboken för Karl Gunnar; ”fader ej uppgiven” istället för ”fader okänd”.

Sommaren 1889 arbetade Maria Lovisa som piga på en stor gård i Aspberg, Segerstad. Till en början tittade jag bara på drängarna som hette Karl på samma gård. Jag har tidigare skrivit att det är löjligt många Karl i Aspberg på detta uppslag. Det var också där jag började mitt sökande. På två av dessa Karl forskade jag släktträd tillbaka i tiden. Vad jag inte såg är att det fanns fler Karl i Aspberg, men på andra sidor – Carl Danielsson till exempel.

Carl Danielsson upptäckte jag i januari i år efter att ha ställt frågan ”Hur många Karl fanns det i Segerstad 1890?”. Det var dock först efter att ha letat triangulerande segment och hittat Jonas Pärsson (f. 1696 i Ed) och Marit Pärsdotter (f. 1707 i Ed) som jag började bygga familjenät på allvar. Nio DNA-kusiner med detta anpar ligger prydligt uppradade på pappas kromosom 3, på bilden i orange.

Pappas kromosom 3 med Jonas Pärsson och Marit Pärsdotters genetiska spår.

Eftersom Carl Danielsson var den första som hittade detta anpar reagerade jag inte på att det redan fanns en Carl med rätt förutsättningar bland ättlingarna. Jag letade febrilt och när jag väl hittade en ”bra Karl” testade jag WATO+ (What are the odds?) i DNA Painter.

WATO pekade på nytt ut Carl Danielsson som en möjlig far till Karl Gunnar Karlsson. Sedan dess har jag försökt följa Carl Danielssons spår.

7,6 km mellan Törne och Aspberg

Församlingarna Segerstad och Nor angränsar till varandra. Kyrkorna är lika till utseende och ligger dessutom rätt nära. Törne ligger i Nor och Aspberg 7,6 km söderut i Segerstad. Jag har sett i husförhörslängderna hur Maria Lovisa Jonasdotter (f. 1870 i Segerstad) har flyttat runt som piga i trakten. På uppslagen med pigor på de större gårdarna finns ett tydligt mönster av hög rörlighet bland drängarna och pigorna. Maria Lovisa var således inget undantag.

Maria Lovisa Jonasdotter föddes 1870 som äldsta dottern till makarna Jonas Nilsson (f. 1839 i Segerstad) och Anna Maja Eriksdotter (f. 1845 i Nor) i Törne. Vid denna tid tillhörde Törne Segerstad församling trots att det ligger ett stenkast från Nors kyrka. Maria Lovisa är alltså min farmors farmor. Hon dog när min farmor var 7 år gammal. Min farmor kunde inte minnas att hon träffat sin farmor och troligtvis gjorde hon aldrig det.

Min farmor visste heller inte vilka personerna på nedan bild är. Det är högst möjligt att kvinnan stående till höger är Maria Lovisa Jonasdotter. Helt säker kommer jag nog aldrig att vara. Ingen av hennes släktingar som jag haft kontakt med har hittills kunnat bekräfta eller dementera.

Karl Gunnar flyttade som 27-åring till Mölndal för att ta anställning som pappersmassare på Papyrus. När han blev änkling som 41-åring kom hans syster och tog hand om de två döttrarna en period. Hans syskon kom då och då till Mölndal, men han var bara någon enstaka gång på besök i Värmland.

Carl Danielsson föddes 1869 i Aspberg, Segerstad. Det är 7,6 km mellan Törne och Aspberg. Det är den sträckan som Maria Lovisa tog sig för att ta anställning först i Bråte och sedan i Aspberg. På vägen passerade hon Segerstads kyrka där jag tog en selfie med min dotter i januari i år. Både Carl och Maria Lovisa befinner sig i Aspberg sommaren 1889. Jag tror dock att de lärde känna varandra redan fyra år tidigare.

Carl Danielsson flyttade från sin familj som 15-åring för att arbeta som dräng i Nor. Året därpå byter han tjänstgöringsställe och hamnar som dräng på en gård i Törne. Mellan 1885 och 1887 bor Carl och Maria Lovisa båda i Törne. Det är inget stort ställe, så jag bedömer det som mycket troligt att de hade koll på varandra.

Återkommande sedan mitt DNA-resultat kom i september 2021 har jag velat slänga in handduken i frustration över hur låga DNA-kusinvärden jag har. Jag har istället byggt familjenät och letat mönster i min pappas och fasters DNA i DNA Painter. Den närmsta DNA-kusinen genom Carl Danielssons har koppling i anparet Daniel Svensson (f. 1833 i Segerstad) och Katrina Elisabeth Andersdotter (f. 1839 i Segerstad). De tre DNA-kusinerna på denna gren är triangulerande, men delar endast 21 cM med min faster och 0 cM med min pappa.

Jag har tidigare avfärdat Carl Danielsson som möjlig fader okänd på grund av detta, men enligt nedan tabell är detta fullt möjligt. DNA-kusinerna har kod 3C och 3C1R. Ett medelvärde är 73, respektive 48 cM men 0 cM är också ett alternativ. Detta har jag sett tecken på tidigare i DNA:t mellan min pappa och faster. En DNA-kusin har 84 cM delat med min pappa och 0 cM med min faster där anorna går ihop i början på 1800-talet.

Det som inger känslan av otillfredsställelse är kombinationen av WATO+ resultatet och insikten av att jag inte har tillräckligt höga DNA-kusiner för att kunna leda det i bevis på att Carl Danielsson faktiskt är far till Karl Gunnar. Känslan av meningslöshet ligger också nära till hands. Med de förutsättningar jag har idag finns det inga möjligheter att bli mer säker. Mer grävande skapar inte mer värde är min slutsats i skrivande stund.

Vägen framåt

Det här blev ett lite väl deppigt inlägg. Jag borde väl vara glad? Att DNA-släktforskning är en berg- och dalbana är jag van vid numera, men det här är en ny känsla. Det här är inte bara en dal utan tåget kör långsamt in på perrongen.

Att bara släppa jakten på Karl Gunnars okände far så här abrupt känns dock som ett ovärdigt slut. Det finns såklart mer att göra på Carl Danielssons släktträd för att undersöka om fler DNA-kusiner går att koppla.

Det finns obesvarade frågor. En är den om Anders Forsell (f. 1748) som avslutar Carl Danielssons led på hans farmors sida. Jag har under våren grävt bland smeder, särskilt släkten Hollsten. Jag hittar inte Anders föräldrar, men jag har en teori. Christina Svensdotter Hollsten (f. 1753 i Nyed) har triangulerande DNA-kusiner. Hennes mormor var Kerstin Persdotter Forsell (f. 1699 i Alster). Släkten Hasselström och Hollsten är sammanflätade och likaså De Bourg.

Det är inte omöjligt att Anders Forsells pappa tillhör den här familjen. Det skulle vara logiskt utifrån särskilt min fasters DNA.

En annan väg framåt är att DNA-testa ättlingar till Carl Danielsson. Han fick flera barn med levande ättlingar i min egen ålder. Hade jag DNA-släktforskat på mitt eget DNA hade det inte funnits många spår i jakten på fader okänd. Jag skulle därför gärna DNA-testa någon i min pappas generation. Här tar det dock stopp. En sådan burdus fråga som att DNA-testa en främling kan jag inte med. En tanke att anlita någon professionell att göra det i mitt ställe flög förbi men jag lät den passera. Med tiden kan jag ha tur, men det skulle vara just tur i så fall.

Jag tänker att det mest rätta jag kan göra just nu är det jag återupprepade gånger skrivit om – byta släktforskningsfokus. Låt barnen stå i centrum för utflykter och släkthistoriskt berättande. Jag ska nog också klämma in den där turen till Grums under min semester. Slottsbron och Borgvik ska visst vara fint. Kanske det kan runda av och avsluta min jakt på ett fint sätt.

Annars är det inte så att det saknas andra släktfrågor att ta tag i. Min mormor och morfars DNA är fortfarande rätt outforskat jämfört med min pappas och fasters. Men en sak i taget…