Blogg

När en 3-åring får välja hur födelsedagen ska firas

Yngsta dottern fyller tre år och har själv fått bestämma hur hon vill fira födelsedagen. ”Gå på Pinchos och bada badtunna!” har budet varit. Pinchos är lätt att ordna, men badtunnan får allt vänta till varmare temperatur. ”Och gå på museum.” har hon sedan lagt till nu i veckan. Eftersom restaurangbesöket blir på kvällen, så var det lämpligt att förlänga tiden i Göteborg med ett museibesök. Valet föll på Sjöfartsmuseet eftersom det ingick i det årskort för fyra museer i Göteborg som min man och jag köpte när vi var på Göteborgs Stadsmuseum nyligen.

Jag försöker få barnen att lära känna Göteborg även om vi valt att flytta ut på landet. Idag var Tingstadstunneln avstängd och det blev att åka via Älvsborgsbron. Olika platser pekades ut och barnen lyssnar. När vi åkte förbi spårvagnshallen i Majorna utbrister 3-åringen. ”Dit vill jag åka!”. Det gav mig chansen att återigen prata om Per Ivan Haglund (f. 1888 i Haga) som var spårvagnschaufför. Vi borde kanske valt spårvagnsmuseet istället…

Även om huvudsyftet med dagens besök var en trevlig stund för att fira 3-åringen, så kan jag inte låta bli att prata om släkten där det är relevant. Första montern handlade om båtbyggare. Jag berättade om min gammelmorfar Morgan Haglund (f. 1912 i Göteborgs Domkyrkoförsamling) som arbetade på varven hela sitt liv. Han började i unga år som nagelapa och hängde i lina på utsidan av skeppen där han nitade skrovet. Det verkade läskigt tyckte 5-åringen och jag håller med.

Tålamodet är lågt hos 3-åringen. Det är i expressfart vi tar oss genom museet. Det var utställningshallen med detta gigantiska skepp som imponerade mest på henne.

Båda barnen kom ihåg att de besökt museet en gång tidigare förra våren. De fullkomligt älskar lekdelen på Sjöfartsmuseet. Vi tycker alla att Sjöfartsmuseet har bäst lekdel av de museer vi besökt, tätt följt av Hej Havet! på Bohusläns Museum i Uddevalla. Med säkra steg styrde 3-åringen stegen till ”Knattegatt”. Härligt göteborgsk! Innan vi gick in i lekdelen studerade vi utsikten och pekade ut landmärken.

Efter att ha fastnat en lång stund på första lekdelen var det dags för skattjakt. Båda barnen älskar att utforska labyrinterna och de så skatterna som finns i alla hörn. Sedan fastnade 3-åringen i båthytten och 5-åringen och jag gick runt den sista delen själva.

Vi pratade om de olika yrkena man kan ha i relation till sjöfart. Båda barnen gillar att lyssna på museerna. När jag stod och läste på en skylt avbröt 5-åringen med en fråga: ”Mamma, vad betyder strejkbrytare?”. Det visade sig att en av berättelserna handlade om hamnen och strejkbryteri. Det blev ett bra samtal om arbete och facklig organisering. Hur mycket hon förstår vet jag inte, men hon är bra på att ställa frågor kring det hon inte förstår så kanske grunden är lagd till vidare diskussioner.

5-åringen och jag studerade också containerfartyg. Förskolepersonalen har mer än en gång sagt att min man och jag bättre kan förklara vad vi arbetar med. Vi sitter vid datorn båda två och det är inte helt enkelt att förklara vad vi gör. Idag försökte jag prata om sjöfrakt och hur deras pappa jobbar med att bygga rapporter för att hålla koll på containrarnas information och hur mycket pengar frakten kostar till exempel. Jag vet inte hur mycket om själva pappas jobb hon förstod, men containerdelen gick åtminstone att begripa.

Vi parkerade nere vid Masthuggstorget och jag pekade ut var pappa och jag arbetade när vi träffades. De fick även höra berättelsen om hur vi träffades på en personalfest på Henriksberg. Det gav upphov till nya frågor: ”Var det här ni gifte er?”. En minut senare sover 3-åringen – helt slut från museibesöket. En powernap senare är hon redo för Pinchos!