Blogg

Det var min farfars mamma Anna Höglund (f. 1886 i Fässberg) i som bakade brödet Mjölkeknôtt om jularna. Annas mamma hade härkomst från Mölndal så långt jag kunnat forska och hennes pappas föräldrar kom från Björlanda på Hisingen. Brödet har lång tradition i släkten.

Namnet Mjölkeknôtt kommer sig av de förhållanden man hade att förhålla sig till förr i tiden. Man bakade vanligtvis bröd på vatten, men under julen lyxade man till baket genom att byta ut vatten mot mjölk. Knôtt är göteborgska och betyder knådat. Det är alltså ett mjölkknådat bröd som är ett riktigt julbröd. Med allt utbud som finns i brödhyllorna idag är det nog ingen som skulle göra den associationen om man inte kände till historien. Brödet innehåller inga klassiska julkryddor.

Jag förstår att Mjölkeknôtt inte framkallar samma känslor hos andra, men om du ändå vill baka ett riktigt gott julbröd tycker jag att du ska testa!

Mjölkeknôtt

Förberedelser: Se till att ha mycket bakplåtspapper hemma samt många jäsningsdukar. Jäs gärna degen i två bunkar. Receptet är anpassat för 1800-talets storbak.

12-16 kakor

• 1 liter mjölk, gärna 3%
• 5 dl vatten
• 100 gr margarin eller smör
• 2 paket jäst
• 1 msk salt
• 1 dl socker
• 2 tsk hjorthornssalt 
• Cirka 2,5 kg vetemjöl

Smält matfettet i en kastrull. Häll på mjölk och vatten och värm sedan till fingervärme, 37°C. Dela jästen i mindre bitar direkt i en degbunke. Häll på lite av degspadet och rör tills jästen är upplöst. Tillsätt resten av degspadet, salt, socker, hjorthornssalt och nästan allt mjöl. Spara lite av mjölet till utbakningen. Arbeta ihop alltsammans till en smidig deg. Jäs den övertäckt i bunken i cirka 45 minuter.

Efter första jäsningen ska degen bakas ut till kakor. Rulla dem som bollar och tryck sedan ut dem med handflatan för att få dem helt runda. Det räcker med en kaka per plåt för att få till en bra storlek. Nagga kakorna och täck sedan över dem på plåten för en andra jäsning i en timma. Sätt ugnen på 275°C. Grädda kakorna i mitten av ugnen i 4-5 minuter.

Har du vedugn är detta ett bröd värt att sätta igång den för!

Släkthistorian bakom Mjölkeknôtt

Det ljusa goda brödet Mjölkeknôtt, inte helt olikt Hönökaka, var så förknippat med jularna att hennes yngsta son ville föra med sig den traditionen till sin egen familj. Fast en viktig skillnad på brödet då och nu är att det inte längre vedugnbakas. När Anna bakade brödet i vedugn fick alla barnen lämna köket. Min egen farmor har sedan tidigt 1950-tal varje jul bakat Mjölkeknôtt och spridit julstämning för oss alla. Mjölkeknôtt är ett sådant givet inslag på julbordet att det inte blir jul utan det.

Släkthistoriskt berättande kan ske i många former. Mjölkeknôtt är i särklass den godaste. Mycket har ändrats med julfirande genom åren, men en sak består och det är det goda julbrödet Mjölkeknôtt. Inget är jag mer stolt över med att dokumentera min släkthistoria som att våga fråga farmor om hon kunde skriva ner receptet. Nu tänker jag på farmor varje gång jag bakar Mjölkeknôtt eller om mina syskon bjuder på det.