Jag är ingen skidåkare. Den slutsatsen har jag kommit fram till efter otaliga försök. Det är något befriande dock att sluta försöka. Är man inte skidåkare, så är man inte. Jag gillar heller inte snö och kyla. Trots detta åker jag varje år till fjällen. Jag har lovat min man att barnen ska få en växa upp med skidåkning och den obligatoriska skidresan varje vinter. I utbyte tvingar jag familjen att stanna i trakten runt Vålberg för att känna den egna släkthistoriens vingslag.
I lördags var det dags för det årliga stoppet. Eftersom det var lite halvgnälligt i bilen blev det Nors kyrka som fick utgöra årets utflyktsmål. Vi parkerade bilen vid kyrkans huvudparkering och klev ur för att sträcka på benen. ”Här föddes min farmors pappa” upplyser jag 4-åringen. Hon förstår inte varför vi stannat och undrar genuint ”Men varför då?”.
Nors kyrka ligger vackert. Norsälven ligger precis nedanför och åkermarken vid andra sidan låter ögat vandra bort mot horisonten. Jag kan inte svara på min dotters fråga. Hon sprutar ut sig så många ”varför?” nu för tiden, så hon märker inte ens att svaret uteblir. Men frågan är central för mitt DNA-släktforskande. Varför föddes just Gunnar? Att hans morföräldrar bodde ett stenkast från kyrkan i områden Törne är halva svaret. Hans mamma Maria Lovisa uppgav ”fader okänd” i kyrkans födelsebok.
Det är inte bara jag som är DNA-testad i familjen. Mina föräldrar, morföräldrar och bror har testat sig för min skull. Jag visste sedan innan att vilket DNA man har fått ärva från sina mor- och farföräldrar kan variera mycket, men det var ändå häftigt att se hur olika det var mellan min bror och mig. Jag har fått mest DNA från farmor och morfar, medan min bror har fått från farfar och mormor. Det gör att jag får tydliga Värmland- och Norakluster och min bror Alingsåskluster. Bohuslän är ett enda stort sammelsurium av Tjörn, Stenungsund, Uddevalla och Munkedal.
Jag misstänker att Gunnars okände far var värmlänning från trakten. Eftersom jag har förmånen att farmors sysslingar Kjell och hans syster är DNA-testade samt farmors fasters barnbarn har det varit enkelt att se vilka som är Maria Lovisas anor. När jag har en DNA-kusin från Värmland där inga av Maria Lovisas föräldrars kända ättlingar går funderingarna till om det kan vara DNA från den okände fadern som jag ser spår av.
När jag gick tillbaka till sommaren 1889 för att se vilka som arbetade tillsammans med Maria Lovisa på Aspberg hittar jag två misstänkta drängar. De är misstänkta för att de heter Karl. Gunnar hette Karlsson i efternamn, men det finns inga Karl på hans mors sida som namnet skulle kunna komma ifrån. Om fadern hade varit okänd på riktigt hade han hetat Jonasson eller Nilsson efter sin morfar Jonas Nilsson. Efter att ha forskat bakåt på de båda misstänkta drängarna har ett intressant mönster börjat urskilja sig. Den dräng som jag hittat åtta DNA-kusiner med kommer från samma trakt – Segerstad och Nor.
Nästa år hoppas jag att barnen orkar sitta tio minuter längre i bilen. Jag vill stanna vid Segerstads kyrka. Då hoppas jag kunna säga till barnen ”Härifrån kommer hela min farmors pappas släkt”. Om min misstänkte dräng är far till Gunnar kommer det att vara sant.
Nors kyrka en vinterdag i januari 2023.
Vill du få notiser om att bloggen är uppdaterad? Följ @genealogygrowth på Instagram.
Pingback: Ytterligare möjligheter med 23andMe? – Caroline Fransson
Pingback: Utflykt till Härön – Caroline Fransson
Pingback: Tillbakablick 2023 - Caroline Fransson
Pingback: "Carl i Segerstad 1890" - Caroline Fransson
Pingback: Vykort från Värmland - Caroline Fransson