{"id":1290,"date":"2023-09-27T21:13:22","date_gmt":"2023-09-27T20:13:22","guid":{"rendered":"http:\/\/carolinefransson.se\/?p=1290"},"modified":"2026-02-17T19:28:49","modified_gmt":"2026-02-17T18:28:49","slug":"min-slakthistoria-i-arbetarrorelsen","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/2023\/09\/27\/min-slakthistoria-i-arbetarrorelsen\/","title":{"rendered":"Min sl\u00e4kthistoria i arbetarr\u00f6relsen"},"content":{"rendered":"\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Denna text publicerades ursprungligen i min sl\u00e4ktbok <em><a href=\"http:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/2023\/07\/26\/att-dokumentera-sin-slakthistoria\/\" data-type=\"post\" data-id=\"627\">H\u00e4rkomst &#8211; en sl\u00e4ktbiografisk skiss<\/a><\/em> som publicerades 2015 med den egna sl\u00e4kten som tillt\u00e4nkt l\u00e4sare. Jag publicerar den h\u00e4r p\u00e5 bloggen f\u00f6r att ge inspiration till hur man kan koppla samman sin sl\u00e4kthistoria i en st\u00f6rre samh\u00e4llsutveckling &#8211; h\u00e4r med arbetarr\u00f6relsen som exempel. Fr\u00e4msta k\u00e4llorna till texten \u00e4r<em> 50 \u00e5r med Papyrus arbetare <\/em>och <em>Papyrus 1895-1945 &#8211; en minnesskrift<\/em>. <\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading has-large-font-size\">Pappers avdelning 63<\/h2>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Utan M\u00f6lndals\u00e5n \u00e4r det mycket som inte skulle ha varit. Det hade inte funnits en l\u00e5ng och anrik historia inom pappersindustrin och Pappers avdelning 63 hade aldrig bildats. N\u00e4r fackf\u00f6reningen grundades 1907 hade Ungdomsklubben bedrivit en sex\u00e5rig kamp f\u00f6r att arbetarna m\u00e5ste organisera sig fackligt. De f\u00f6rsta&nbsp;kontakterna de tog med Papyrus arbetare m\u00f6ttes med&nbsp;\u00e4ngslan. Det hade trots allt inte g\u00e5tt s\u00e5 l\u00e5ng tid sedan de tuffa arbetsl\u00f6shets\u00e5ren under 1890-talet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den 27 januari 1907 kallade Ungdomsklubben Papyrus arbetare till m\u00f6te i Smockeboet. Man talade om organiseringens nytta och n\u00f6dv\u00e4ndighet. Argumenten var s\u00e5 v\u00e4lformulerade att de tr\u00e4ffade m\u00e5nga arbetare r\u00e4tt i hj\u00e4rtat. Det stod klart att Papyrus arbetare var redo att bilda fackf\u00f6rening. Samma v\u00e5r sammanst\u00e4llde man en medlemslista. F\u00f6r sl\u00e4kten finns v\u00e4lbekanta namn att \u00e5terfinna p\u00e5&nbsp;den ursprungliga listan:&nbsp;\u201cLudvig Andersson, Petter Kristoffersson, Svante H\u00f6glund\u201d. Totalt fanns 59 namn p\u00e5 listan. Protokollet fr\u00e5n m\u00f6tet avsl\u00f6jar att samtliga medlemmar hade med sig intr\u00e4desavgiften i portmonn\u00e4n. De var ytterst angel\u00e4gna om att genast f\u00e5 intr\u00e4de i f\u00f6rbundet. Intr\u00e4desavgiften fastst\u00e4lldes till 1 krona f\u00f6r en heltidsarbetande och l\u00f6pande veckoavgift blev 35 \u00f6re.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det f\u00f6rsta fackf\u00f6reningsm\u00f6tet ska ha k\u00e4nnetecknats av kampst\u00e4mning och de sj\u00f6ng <em>Arbetets s\u00f6ner<\/em> unisont:<\/p>\n\n\n\n<blockquote class=\"wp-block-quote is-layout-flow wp-block-quote-is-layout-flow\">\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Arbetets s\u00f6ner sluten er alla<br>till v\u00e5ra br\u00f6der i syd och i nord!<br>H\u00f6ren I ej hur m\u00e4ktigt de skalla<br>ut \u00f6ver v\u00e4rlden befrielsens ord?<br>Ur den f\u00f6rnedrande tr\u00e4ldomens grift,<br>upp till en hedrande \u00e4del bedrift!<br>Oket med p\u00e5skriften: &#8221;Bed och f\u00f6rsaka!&#8221;<br>l\u00e4nge oss nertryckt i m\u00f6rker och n\u00f6d;<br>M\u00e4nniskov\u00e4rdet vi fodra tillbaka.<br>K\u00e4mpa f\u00f6r r\u00e4ttvisa frihet och br\u00f6d!<br>M\u00e4nniskov\u00e4rdet vi fodra tillbaka.<br>K\u00e4mpa f\u00f6r r\u00e4ttvisa frihet och br\u00f6d!<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Icke naturen h\u00e5rdh\u00e4nt har dragit<br>gr\u00e4nser som skilja fattig och rik.<br>Hj\u00e4rtl\u00f6st har makten under sig slagit<br>alla dess h\u00e5vor rovdjuret lik.<br>Mot den f\u00f6r\u00f6dande guldkalven stod<br>kampen med gl\u00f6dande k\u00e4nslor och mod.<br>K\u00e4ckt mot f\u00f6rtrycket ett v\u00e4rn vi oss dana<br>f\u00e4ltropet genom nationerna g\u00e5r:<br>Sluten er under v\u00e5r enighetsfana,<br>f\u00e4llen ej modet och segern \u00e4r v\u00e5r!<br>Sluten er under v\u00e5r enighetsfana,<br>f\u00e4llen ej modet och segern \u00e4r v\u00e5r!<\/p>\n<cite>Arbetets S\u00f6ner<\/cite><\/blockquote>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Det n\u00e4stkommande m\u00f6tet inleddes med <em>Internationalen<\/em> och fortsatte med f\u00f6redrag om organiseringens betydelse &#8211; b\u00e5de den fackliga och politiska. Avdelningens nummer blev inledningsvis 244. Namnet beslutades bli <em>Papyrus Arbetares Fackf\u00f6rening<\/em>.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den nybildade, och v\u00e4xande, f\u00f6reningen hade i b\u00f6rjan sv\u00e5rt att hitta m\u00f6teslokal. De blev nekade att h\u00e5lla till i de lokaler som fanns. D\u00e4rf\u00f6r blev en av de f\u00f6rsta gemensamma fr\u00e5gorna den om ett eget Folkets hus. Det var en \u00f6nskan som gick i uppfyllelse \u00e5ret d\u00e4rp\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den f\u00f6rsta riktigt stora konflikt som fackf\u00f6reningen r\u00e5kade ut f\u00f6r var storstrejken 1909. 200 000 av landets organiserade arbetare gick i strejk och 100 000 oorganiserade arbetare f\u00f6ljde dem. Arbetsgivarna svarade med lockout och kampen blev s\u00e5 l\u00e5ngvarig att arbetarna tvingades ge med sig. En utsedd kommitt\u00e9 kr\u00e4vde att samtliga arbetare skulle f\u00e5 komma tillbaka till arbetet och s\u00e5 blev det ocks\u00e5. Storstrejken blev ett h\u00e5rt slag mot fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och m\u00e5nga medlemmar l\u00e4mnade den. S\u00e5 skedde ocks\u00e5 i Papyrus Arbetares Fackf\u00f6rening.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Den 29 maj 1916 gick nyinflyttade <a href=\"http:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/samarbeten\/karl-gunnar-karlsson\/\" data-type=\"page\" data-id=\"479\">Gunnar Karlsson<\/a> med i facket. De svenska arbetarna befann sig i en sv\u00e5r tid. 1917 blev demonstrationernas och hungerkravallernas \u00e5r. De hade f\u00f6reg\u00e5tts av h\u00e5rda l\u00f6nef\u00f6rhandlingar f\u00f6r att f\u00e5 upp arbetarnas l\u00f6ner.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Under det sista krigs\u00e5ret kr\u00e4vde fackf\u00f6reningen f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen \u00e5tta timmars arbetsdag. Man hade samtidigt stora l\u00f6neanspr\u00e5k, men det enda man fick igenom var tre dagars betald semester. Det var \u00e4nd\u00e5 en seger. M\u00e5nga medlemmar \u00e5kte tillsammans p\u00e5 utflykt till \u00c5sa under den f\u00f6rsta semestern. Kampen om \u00e5ttatimmarsdagen beh\u00f6vdes inte l\u00e4ngre drivas lokalt n\u00e4r den 1919 lagstadgades av riksdagen. Med en f\u00f6rb\u00e4ttrad livsmedelsituation \u00f6kade levnadskostnaderna och det var dags att \u00e5terigen kr\u00e4va l\u00f6ner det gick att leva p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">\u00c5ttatimmarsdagen ans\u00e5gs vara en revolution n\u00e4r den kom. Med snart hundra \u00e5r p\u00e5 nacken f\u00e5r den ocks\u00e5 klassas som den st\u00f6rsta framg\u00e5ngen fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen har haft. Samma \u00e5r som \u00e5ttatimmarsdagen tr\u00e4dde i kraft gifte sig Svante H\u00f6glund med Anna Kristoffersson. Hon arbetade i risr\u00e4kningen d\u00e4r han var f\u00f6rman. Det var hennes pappa som f\u00f6reslog \u00e4ktenskapet efter att Svante blivit \u00e4nkling. Annas bror Petter Kristoffersson var med bland dem som var med och bildade fackf\u00f6reningen och fortsatte umg\u00e5s med Svante och Anna \u00e4ven efter gifterm\u00e5let.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-image size-large\"><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"1024\" height=\"778\" src=\"http:\/\/carolinefransson.se\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/3-1024x778.webp\" alt=\"\" class=\"wp-image-1291\" srcset=\"https:\/\/carolinefransson.se\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/3-1024x778.webp 1024w, https:\/\/carolinefransson.se\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/3-300x228.webp 300w, https:\/\/carolinefransson.se\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/3-768x583.webp 768w, https:\/\/carolinefransson.se\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/3-1536x1166.webp 1536w, https:\/\/carolinefransson.se\/wp-content\/uploads\/2023\/09\/3-2048x1555.webp 2048w\" sizes=\"auto, (max-width: 1024px) 100vw, 1024px\" \/><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\"><em>Anna Kristoffersson (f. 1886 i F\u00e4ssberg) gifte sig med Svante H\u00f6glund (f. 1884 i F\u00e4ssberg) och fick tre s\u00f6ner tillsammans. Svante hade barn fr\u00e5n f\u00f6rsta giftet ocks\u00e5.<\/em><\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Med 1920-talet kom Europa och v\u00e4rldsekonomin n\u00e4rmre. Kommunismen fick f\u00e4ste i Ryssland och fascismen bredde ut sig i Europa. P\u00e5 hemmaplan karakt\u00e4riserades \u00e5rtiondet av strejker, blockader och lockouter. En annan viktig h\u00e4ndelse f\u00f6r f\u00f6rbundet var den att man l\u00e4mnade Svenska Grov- och Fabriksarbetarf\u00f6rbundet och blev sedermera Svenska Pappersindustriarbetarf\u00f6rbundet avdelning 63. Det var inte sj\u00e4lvklart n\u00e5gra \u00e5r tidigare eftersom f\u00f6rbundet kunde h\u00e4rledas till kommunistiska grundare.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Allteftersom fler yrkesgrupper organiserade sig minskade representationen f\u00f6r avdelning 63. Maskinf\u00f6rarna l\u00e4mnade exempelvis. Den nygamla avdelning 63 meddelade ocks\u00e5 sitt f\u00f6rbund att man h\u00f6ll sig utanf\u00f6r den politiska organiseringen. Man ville fr\u00e4mst inte hamna i en strid mellan kommunismen och socialdemokratin. \u00c5r 1927 var Svante H\u00f6glund med och bildade Svenska F\u00f6rmansf\u00f6rbundet p\u00e5 arbetsplatsen. Han gick med i SAF avdelning 45.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Arbetarr\u00f6relsen p\u00e5 1930-talet pr\u00e4glades starkt av skotten i \u00c5dalen 1931 och de ekonomiska efterf\u00f6ljderna av Kreugers d\u00f6d i Paris \u00e5ret efter. Den ekonomiska depressionen var tung f\u00f6r m\u00e5nga. \u00c4ven om Pappers avdelning 63 h\u00f6ll samman ut\u00e5t i dessa sv\u00e5ra tider p\u00e5gick det inre stridigheter ang\u00e5ende hur man skulle bedriva det fackliga arbetet.<\/p>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Anders Andersson och Lotta Johansdotter, Svantes f\u00f6r\u00e4ldrar som hade inflyttat till M\u00f6lndal p\u00e5 1870-talet, hade tv\u00e5 barnbarn som b\u00e5da l\u00e4nge hade ordf\u00f6randeskapet i Pappers avdelning 63. De var G\u00f6sta Andersson och Anders Eliasson. N\u00e4r G\u00f6sta gjorde karri\u00e4r som riksdagsman tog Anders \u00f6ver ordf\u00f6randeklubban 1937.<\/p>\n\n\n\n<figure class=\"wp-block-pullquote\"><blockquote><p>Avdelning 63 har n\u00e4ranog sedan starten k\u00e4nnetecknats av en betongfast enighet ut\u00e5t. Detta trots att meningarna kunnat vara mycket delade in\u00e5t. B\u00e5de fackligt och politiskt har diskussionens v\u00e5gor ofta g\u00e5tt s\u00e5 h\u00f6ga att n\u00e5gon stiltje knappast varit sk\u00f6njbar. M\u00f6lndalingen \u00e4r n\u00e4mligen i gemen mycket politiskt vaken, varf\u00f6r den politiska och&nbsp;fackliga id\u00e9debatten starkt \u00e5terspeglats p\u00e5 fackf\u00f6reningsm\u00f6tena.<\/p><cite>Anders Eliasson<br>Ordf\u00f6rande i Pappers 63:an 1941-1957<\/cite><\/blockquote><\/figure>\n\n\n\n<p class=\"wp-block-paragraph\">Min farmor anst\u00e4lldes p\u00e5 Papyrus 1943 &#8211; ett \u00e5r d\u00e5 papperskonsumtionen \u00f6kade kraftigt i Sverige. Att vara medlem i facket var en sj\u00e4lvklarhet och varje vecka betalade hon sin avgift och fick ett frim\u00e4rke i medlemsboken. S\u00e5 var det \u00e4ven fram\u00e5t &#8211; jobbade man p\u00e5 Papyrus var man med i Pappers avdelning 63.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Denna text publicerades ursprungligen i min sl\u00e4ktbok H\u00e4rkomst &#8211; en sl\u00e4ktbiografisk skiss som publicerades 2015 med den egna sl\u00e4kten som tillt\u00e4nkt l\u00e4sare. Jag publicerar den h\u00e4r p\u00e5 bloggen f\u00f6r att ge inspiration till hur man kan koppla samman sin sl\u00e4kthistoria i en st\u00f6rre samh\u00e4llsutveckling &#8211; h\u00e4r med arbetarr\u00f6relsen som exempel. Fr\u00e4msta k\u00e4llorna till texten \u00e4r [&hellip;]<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":1292,"comment_status":"closed","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"inline_featured_image":false,"footnotes":""},"categories":[1,67],"tags":[51,63,36],"class_list":["post-1290","post","type-post","status-publish","format-standard","has-post-thumbnail","hentry","category-genealogy","category-genealogygrowth","tag-beratta-din-slakthistoria","tag-genealogygrowth","tag-molndal","entry","has-media"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1290","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1290"}],"version-history":[{"count":4,"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1290\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2670,"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1290\/revisions\/2670"}],"wp:featuredmedia":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media\/1292"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1290"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1290"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1290"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}