{"id":1784,"date":"2023-12-31T16:12:03","date_gmt":"2023-12-31T15:12:03","guid":{"rendered":"http:\/\/carolinefransson.se\/?p=1784"},"modified":"2026-02-19T10:12:42","modified_gmt":"2026-02-19T09:12:42","slug":"dela-berattelser-med-ditt-smabarn-1-3-ar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/carolinefransson.se\/index.php\/2023\/12\/31\/dela-berattelser-med-ditt-smabarn-1-3-ar\/","title":{"rendered":"Dela ber\u00e4ttelser med ditt sm\u00e5barn, 1-3 \u00e5r"},"content":{"rendered":"\n

Boktips: Tell Me a Story<\/em> \u2013 Sharing Stories to Enrich Your Child\u2019s World<\/em><\/h4>\n\n\n\n

I boken Tell Me a Story<\/em> \u2013 Sharing Stories to Enrich Your Child\u2019s World<\/em> (Oxfors University Press, 2013) riktar sig Elaine Reese<\/a> direkt till f\u00f6r\u00e4ldrar med praktisk hj\u00e4lp att b\u00f6rja ber\u00e4tta sl\u00e4kthistoria f\u00f6r barnen. Eller kanske inte ber\u00e4tta i traditionell mening (storytelling) utan mer hur man tillsammans kan skapa en ber\u00e4ttelse genom att prata med varandra (story sharing). Det g\u00e5r att l\u00e4gga grunden f\u00f6r detta i mycket tidig \u00e5lder, redan 1-3 \u00e5r.<\/p>\n\n\n\n

\"Caroline
Tell Me a Story av Elaine Reese.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Tv\u00e5 uppenbara saker ett sm\u00e5barn beh\u00f6ver klara av \u00e4r att l\u00e4ra sig g\u00e5 och prata. Det beh\u00f6ver inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis ske i den ordningen. Att ber\u00e4tta historier \u00e4r inte p\u00e5 n\u00e5got s\u00e4tt avg\u00f6rande f\u00f6r den fysiska utvecklingen. D\u00e4remot finns det m\u00e5nga f\u00f6rdelar med att ber\u00e4tta, eller dela, ber\u00e4ttelser medan man g\u00e5r. Det h\u00e4vdar Elaine Reese i sitt f\u00f6rsta kapitel, som riktar sig till att dela ber\u00e4ttelser med 1-3-\u00e5ringar, i boken Tell Me a Story<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

N\u00e4r jag f\u00f6rst l\u00e4ste detta kapitel tyckte jag det var synd att jag missat s\u00e5 m\u00e5nga m\u00f6jligheter till sl\u00e4kthistoriskt ber\u00e4ttande redan f\u00f6r mina barn. Efter att ha funderat en stund inser jag att oavsett om jag g\u00e5tt miste till chanser f\u00f6r sl\u00e4kthistoriskt ber\u00e4ttande har jag \u00e4nd\u00e5 lagt en bra grund. Jag tycker spr\u00e5k och l\u00e4rande \u00e4r viktigt och varianter av de m\u00e5nga tips som Elaine Reese delar med sig av har jag till\u00e4mpat utan att veta om den positiva vetenskapliga orsaken bakom. <\/p>\n\n\n\n

Prata mycket och med varierat spr\u00e5k<\/h4>\n\n\n\n

I boken Tell Me a Story<\/em> \u00e4r tidig spr\u00e5kutveckling en r\u00f6d tr\u00e5d vilket \u00e4r naturligt eftersom det \u00e4r Elaine Reese forskningsomr\u00e5de. Hon menar att en viktig faktor f\u00f6r tidig spr\u00e5kutveckling \u00e4r att prata mycket med barnen. Det handlar lika mycket om hur man pratar med barnen. F\u00f6r\u00e4ldrar som anv\u00e4nder brett vokabul\u00e4r och uttrycker samma sak med olika tempus har stor positiv p\u00e5verkan p\u00e5 sina barns spr\u00e5kutveckling. <\/p>\n\n\n\n

Varken min man eller jag har anpassat v\u00e5rt spr\u00e5k s\u00e4rskilt mycket f\u00f6r barnen. Jag sv\u00e4r visserligen betydligt mer s\u00e4llan idag, men bortsett fr\u00e5n det har jag pratat p\u00e5 som vanligt. Med f\u00f6rsta barnet tror jag att jag f\u00f6rs\u00f6kte f\u00f6renkla mitt spr\u00e5k n\u00e5got, men slutade r\u00e4tt snabbt. Jag k\u00e4nde mig f\u00f6r dum sj\u00e4lv. B\u00e5da barnen har b\u00f6rjat prata tidigt och har stort ordf\u00f6rr\u00e5d, s\u00e5 jag har inte reflekterat mer \u00f6ver det. D\u00e4remot fick jag en aha-upplevelse i somras n\u00e4r 5-\u00e5ringen b\u00f6rjade st\u00e4lla fr\u00e5gor om vad ord jag anv\u00e4nder betyder. Jag trodde att hon f\u00f6rstod det mesta av vad jag sa, men detta blev en \u00f6gon\u00f6ppnare. Efter det gjorde vi en \u00f6verenskommelse om att hon alltid ska s\u00e4ga till n\u00e4r hon inte f\u00f6rst\u00e5r ett ord. Det g\u00f6r hon och det har varit b\u00e5de f\u00f6rv\u00e5nande vilka ord hon undrar \u00f6ver, men ocks\u00e5 roligt eftersom jag uppskattar hennes intresse och samtalet.<\/p>\n\n\n\n

Prata om det barnet tittar p\u00e5<\/h4>\n\n\n\n

N\u00e5got som, enligt Elaine Reese, har stor positiv p\u00e5verkan p\u00e5 hur snabbt spr\u00e5kutvecklingen sker handlar om att man som vuxen observerar vad barnet tittar p\u00e5 och pratar om det. Detta \u00e4r ett effektivt s\u00e4tt att snabbt \u00f6ka p\u00e5 ordf\u00f6rr\u00e5det hos barnet. Fenomenet kallas Joint Attention<\/em> eller Shared Attention<\/em>, n\u00e5got som jag p\u00e5 svenska tolkar som gemensam uppm\u00e4rksamhet<\/em>. <\/p>\n\n\n\n

Den form f\u00f6r sl\u00e4kthistoriskt ber\u00e4ttande jag uppskattar mest \u00e4r sl\u00e4kthistoriska utflykter. Dels f\u00f6r att jag g\u00f6r n\u00e5got med barnen och det blir till v\u00e5r egen stund, men \u00e4ven f\u00f6r att det \u00e4r l\u00e4ttare att ber\u00e4tta n\u00e4r man \u00e4r ute i den vackra naturen i anslutning till det jag vill ber\u00e4tta om. Jag inser att jag har f\u00f6rs\u00f6kt uppn\u00e5 gemensam uppm\u00e4rksamhet<\/em>, men inte alltid lyckats med det. Nu n\u00e4r jag \u00e4r medveten om det ska jag anstr\u00e4nga mig mer inf\u00f6r kommande sl\u00e4kthistoriska utflykter att hitta s\u00e5dana tillf\u00e4llen. <\/p>\n\n\n\n

Fr\u00e5n i somras minns jag s\u00e4rskilt ett tillf\u00e4lle d\u00e4r gemensam uppm\u00e4rksamhet uppstod. Det var n\u00e4r vi drack kaffe vid en utsiktsplats vid Sm\u00f6gen<\/a> som v\u00e5r uppm\u00e4rksamhet riktades till de stenhuggna klipporna i sk\u00e4rg\u00e5rden. Det gav mig tillf\u00e4lle att ber\u00e4tta om barnens anfader Adolf Simon Svensson<\/a> (f. 1876 i Kl\u00f6vedal) som under en period var stenhuggare i Hunnebostrand alldeles i n\u00e4rheten. Elaine Reese menar att detta \u00f6kar sannolikheten enormt att barnet ska komma ih\u00e5g det man pratar om. Jag har inte m\u00e4rkt att just denna sl\u00e4kthistoriska ber\u00e4ttelse har fastnat s\u00e4rskilt hos barnen, men det ska bli intressant att se om de minns n\u00e5got om vi \u00e5ker dit igen.<\/p>\n\n\n\n

\"Caroline
Utsikt fr\u00e5n Sm\u00f6gen<\/em>. Min man pekar ut de \u00f6ar som stenhuggarna h\u00e4mtat sten fr\u00e5n.<\/em><\/figcaption><\/figure>\n\n\n\n

Medvetet ber\u00e4ttande<\/h4>\n\n\n\n

En annan f\u00f6rklaring till att ber\u00e4tta historier tycks fungera b\u00e4ttre f\u00f6r tidig spr\u00e5kinl\u00e4rning \u00e4r, enligt Elaine Reese, att den som ber\u00e4ttar oftast anv\u00e4nder ”b\u00e4ttre kvalitet” p\u00e5 sitt spr\u00e5k \u00e4n vid prat om exempelvis vardagliga h\u00e4ndelser. Man anstr\u00e4nger sig allts\u00e5 lite extra n\u00e4r man ber\u00e4ttar n\u00e5got som betyder n\u00e5got f\u00f6r en som man vill att barnet ska f\u00f6rst\u00e5. Detta \u00e4r ocks\u00e5 anledningen till att l\u00e4sa sagor fungerar bra f\u00f6r spr\u00e5kutveckling eftersom ett varierat spr\u00e5k redan finns tillg\u00e4ngligt i sagan.<\/p>\n\n\n\n

Att barnet f\u00e5r ett spr\u00e5k p\u00e5verkar hur det t\u00e4nker och uppfattar v\u00e4rlden. Genom att dela ber\u00e4ttelser \u00f6kar inte bara ordf\u00f6rr\u00e5det utan \u00e4ven de sociala och emotionella f\u00f6rm\u00e5gorna. Fr\u00e5n tidig \u00e5lder underl\u00e4ttar spr\u00e5k att bygga v\u00e4nskapsrelationer. Elaine Reese menar att barn med f\u00f6rm\u00e5ga att uttrycka sina k\u00e4nslor med ord ocks\u00e5 har h\u00f6gre grad av sj\u00e4lvbeh\u00e4rskade. <\/p>\n\n\n\n

\n

Sammanfattning av tips f\u00f6r ber\u00e4ttande<\/h4>\n\n\n\n