Tankar kring namn
Karl Gunnar Karlsson, tilltalsnamn Gunnar, är min farmors pappa. Han föddes 1890 i Segerstads församling och växte upp på landsbygden utanför Vålberg i Värmland. Dopnamnet var Karl Gunnar och efternamnet Karlsson. Namnet är något som jag har funderat på genom åren. Varför hette han Karlsson och inte Jonsson, Jonasson, Nilsson eller Larsson?
Gunnars mamma hette Maria Lovisa Jonasdotter (f. 1870 i Segerstad). Hon var äldsta barnet till makarna Jonas Nilsson (f. 1839 i Segerstad) och Anna Maja Eriksdotter (1845 i Nor) i en barnaskara om sju barn. Alla barnen överlever till vuxen ålder förutom Maria Lovisas lillebror Karl Gunnar. Han blev fyra år gammal då han tragiskt dog i scharlakansfeber. Det är inte svårt att förstå varför Maria Lovisa valde att döpa sin förstfödda son till samma namn tre år senare för att hedra en älskad familjemedlem.
Efternamnet Karlsson är för mig mer intressant. Det är nämligen så att Gunnar föddes med ”fader okänd” i födelseboken. Maria Lovisa är således en 20-årig ogift piga när Gunnar föds vilket måste ha varit en mycket svår situation. Som dopvittnen är hennes föräldrar Jonas och Anna Maja närvarande. Det ska dröja tre år innan Maria Lovisa bildar familj med sågaren Karl Larsson (f. 1860 i Bro).
Så varför hette Gunnar Karlsson i efternamn? Hade fadern varit okänd på riktigt hade han hetat antingen Jonsson, Jonasson eller Nilsson efter sin morfar Jonas Nilsson. Hade Maria Lovisas man Karl Larsson varit fadern hade Karlsson varit möjligt, men alla Gunnars syskon som har Karl som pappa heter Larsson i efternamn. Min slutsats är att ”fader okänd” är ”fader Karl” eller ”fader Karlsson”, men Karl vem?
Varför vill jag hitta Gunnars okände far?
Frågan om vem den okände Karl / Karlsson är lämnar mig retligt med ett stort hål i mitt släktträd. Nedan antavla visar på Gunnars släkt på hans mammas sida. Jag tror att Gunnar själv har vetat vem denna Karl / Karlsson till frånvarande far var, men det är inget jag vet. Informationen har i alla fall inte nått fram till mig. Farmor hävdade bestämt att hon inte visste. Samtidigt var hon en person med hög integritet och även om jag tror henne, så skulle jag inte bli jätteförvånad om hon behöll den hemligheten hela livet.
Denna fråga om integritet och vad jag har rätt att gräva i och skriva om är något som jag har funderat mycket över. Jag har landat i att det har gått tillräckligt lång tid sedan Gunnar levde för att jag ska orsaka någon skada för individer. Nyfikenheten och fördelarna tar helt enkelt överhanden. Dessutom bär jag på en känsla av att ha rätt att veta. Det är en betydande del av mitt DNA från denna okände Karl / Karlsson. Jag vill veta vem han är och jag tänker ta reda på det.
Egentligen är mitt sökande efter ”okände fader Karl / Karlsson” grundat i betydligt enklare förklaringar. Jag älskar problemlösning! Det är jagandet som är grejen och den kittlande möjligheten att en dag ta reda på vem han var. Sedan saknar jag farmor väldigt mycket. Att släktforska på hennes DNA gör att jag tänker ofta på henne och det känns bra.
Förutsättningar
Vi är fyra ättlingar till Gunnar som är DNA-testade. Det är min pappa och hans syster som står för det viktiga underlaget för forskningen. Vi har, vad vi känner till, inga möjligheter att få tillgång till DNA från en person som var närmre släkt. Gunnar fick tre döttrar på 1920-talet. Det var en intensiv tid i Gunnars liv. 1924 gifte han sig med Signe Bergius (f. 1899 i Ale-Skövde). Första barnet föddes året därpå. Hon dog i barncancer som 5-åring och hösten därpå även hustrun i tuberkulos (TBC). Min farmor var enda barnet som i sin tur fick barn. Det finns alltså inga möjligheter att ta reda på den okände faderns Y-DNA.
Gunnar Karlsson och Signe Bergius fotograferade sig när de gifte sig 1924. Fotografierna lämnades till en konstnär som målade av dom. Den tavlan hänger i mitt trapphus tillsammans med andra släktmålningar och fotografier.
Jag har haft sådan otrolig tur i förutsättningar att hitta DNA-kusiner på Maria Lovisa Jonasdotters anor. Min farmors syssling Kjell utbildar i DNA-släktforskning och hans syster var min högsta DNA-träff när jag började. Det har varit oerhört givande att samarbeta med honom. Jag har skrivit om vårt möte i mitt första blogginlägg. Det är mycket tack vare Kjell som mitt intresse för DNA-släktforskning växt sig så starkt.
Kjell och jag har tillsammans identifierat väldigt många DNA-kusiner. Det gör att när jag hittar värmlänningar på min pappas och fasters DNA, där Kjell och hans syster inte är gemensamma DNA-kusiner, tror jag att det går att spåra till den okände fadern. Så behöver det så klart inte vara, men det är lätt att tankarna går åt det hållet.
Jag har studerat fler värmländska släktträd än jag vågar erkänna. I november 2022 arrangerade Orusts Kommun en föreningsvecka och hade bjudit in Peter Sjölund att föreläsa om hur han använde DNA-släktforskning för att lösa dubbelmordet i Linköping. Under föreläsningen insåg jag att jag måste gå ännu mer systematiskt till väga än vad jag redan gjorde. Det finns inga genvägar och sedan jag bytte strategi har det också hänt saker. Jag har flera möjliga anpar identifierade som mycket väl kan tillhöra den okände fadern.
Status och tankar
Vilka drängar fanns i Maria Lovisas närhet?
Sommaren 1889 när Maria Lovisa blir gravid arbetar hon som piga på den stora gården Aspberg i Segerstad församling. Jag tänkte inledningsvis att en Karl / Karlsson till dräng kanske kan vara skyldig. Rätt sida i husförhörslängden över drängar i Aspberg i Segerstad 1886-1890 innehåller löjligt många Karl. Efter att ha granskat alla in- och utflyttningar kvarstår två kandidater.
Jag forskade bakåt på båda två och upptäckte en nära DNA-kusin till en av männen. Efter att ha tagit mod till mig frågade jag lite försiktigt om fler ättlingar till ett visst anpar var DNA-testade. Svaret var att barnbarnsbarnet till min misstänkte dräng var DNA-testad. Eftersom jag inte hade DNA-träff med barnbarnsbarnet uteslöt jag den drängen. Även den andra kunde med tiden också uteslutas.
Karl Larsson – far eller styvfar?
Vid en Theory of Family Relativity™ fick jag ett förslag om att styvfadern Karl Larsson (f. 1860 i Bro) skulle vara den biologiska fadern. Jag har tidigare avfärdat den tanken eftersom syskonen till Gunnar hette Larsson och han själv Karlsson. Även om syskonen kallade varandra syskon och inte halvsyskon var det känt att Gunnar hade en annan far. I alla fall så som farmor berättade om sin pappa.
Karl Larsson föddes 1860 i Bro. Han blev änkling och lämnad med två barn. 1893 gifte han sig med Maria Lovisa och får året därpå deras första gemensamma barn. De får totalt åtta barn tillsammans. Alla barn från alla giften levde till vuxen ålder vilket gjorde att de var som flest elva barn i hushållet.
Hursomhelst, denna förslag till teori gällde en DNA-kusin som delade tillräckligt många cM för att Karl Larsson faktiskt skulle kunna vara far. Därför bestämde jag mig, efter ett tips från släktforskaren Björn, att undersöka Karl Larssons bouppteckningen. Gunnar var inte med i den, men det var övriga barn – både från första och andra giftet. Karl Larsson var aldrig på riktigt med på min lista över misstänkta fäder.
Carl Danielsson
Vad jag inte gjorde den gången då jag letade efter drängar som hette Carl i Aspberg sommaren 1889 var att leta på andra sidor i Aspberg. Så här i backspegeln kan jag inte förstå hur jag kunde vara så klantig! Jag missade fullständigt Carl Danielsson (f. 1869 i Segerstad). Han bodde med sin familj i Aspberg. Detta upptäckte jag första efter att ha ställt den smått desperata frågan: ”Hur många Carl fanns det i Segerstad 1890?”.
Efter denna upptäckt grävde jag vidare i Carl Danielssons släktträd, men gick vidare då jag inte hittade något intressant. Jag visste det inte då, men detta arbete lade grunden till att hitta det triangulerande anparet Jonas Pärsson (f. 1696 i Ed) och Marit Pärsson (f. 1707 i Ed).
Efter att ha letat ”Karl i Segerstad” född omkring 1870 hittade jag flera intressanta personer. De som var triangulerande med Jonas och Marit samt det andra triangulerande anparet Eskil Andersson Edberg (f. 1710 i Ed) och Rebecka Andersdotter (1723 i Ed). Hittade jag flera Karl. WATO+ pekade ut Carl Danielsson som den högsta hypotesen och det beskriver jag mer om i detta blogginlägg.
Det är inte bara DNA som gör Carl Danielsson intressant. Även hans boendeorter är intressanta. Aspberg och Törne vilket var desamma som Maria Lovisa. De bodde båda i Törne 1885-1887 samt båda i Aspberg 1889.