Bohuslän, Jämtland eller Östergötland?
Tidigare i veckan såg jag en nyhet om att Arkiv Digital hade släppt ytterligare källor som är maskintolkade. Jag har bara lite sporadiskt undersökt funktionaliteten genom att söka på nyckelord som ”Svineviken” och mer specifika anfäder som ”Jöns Landberg” och ”Arvid Hasselblad”. Nu när det kommit fler källor från Göta Hovrätt prövade jag lyckan på att söka ”Måns Olofsson Brask” – mannen som jag misstänker har Y-DNA R-M269.
Det egna släktforskande har varit lite famlande under hösten. Jag har gjort ett försök att leta fler anor från Rönnäng, men resultatet har varit magert. Endast en ättling till har hittats till Inger Johanna Johansdotter (f. 1850 i Klövedal) och inga anor runt omkring Johan Larsson (f. 1811 i Rönnäng) och Petronella Kristina Strandberg (f. 1811 i Rönnäng). Det är väldigt konstigt att jag inte lyckas bringa större klarhet kring detta DNA hos min morfar.
Att jag sökte på Måns Olofsson Brask (f. 1693) var alltså ett tidsfördriv jag inte trodde skulle leda någonstans. Sökfunktionen är verkligen helt fantastisk! Genom att läsa igenom den maskinella texttolkningen inser jag att det är en guldgruva för släktforskaren om man hittar rätt. I ett av dokumenten listas Måns Olofssons Brasks frus syskon och respektive. Jag gjorde en sökning på om någon släktforskare publicerat föräldrarna till Ingeborg Olofsdotter (f. 1694 i Bokenäs) och så var fallet.
Jag har en princip vad det gäller mitt förhållningssätt till ”släktforskning vs. släktsamlande”. Det är något som jag har resonerat om lite längre i det här blogginlägget. I korthet går min princip ut på att mitt släktträd med blodsanor ska vara släktforskat pappersvägen och att mina DNA-kusiners släktträd är helt ok att registrera utifrån publicerade släktträd. Jag vill alltså enligt mina egna principer endast registrera föräldrarna om jag har källor på uppgifterna. Det är samtidigt rätt jobbigt att jobba med en tes att inte registrera i släktforskningsprogrammet. Det är en funktion som jag saknar!
Jag har utmanat mina släktforsarkunskaper genom att försöka hitta källorna även om det handlar om 1600-talet. Det har inte gått så bra än. Genom andra publicerade uppgifter har ovan släktlinje registrerats och den stör mig. På tre generationer har familjen bott i Östergötland, Jämtland och Bohuslän – om uppgifterna stämmer så att säga. Efter att har gjort några försök utan framgång började jag söka fler manliga ättlingar med obruten linje från Måns Olofsson Brask. Än har jag inte hittat någon mer än den jag misstänker leder till min morfar, men jag har inte varit fruktlös! I detta sökande har jag lyckats hitta rätt plats i släktträdet för ytterligare fyra DNA-kusiner. Ju mer jag DNA-släktforskare desto tydligare blir det att var respektive anpar i bilden nedan har sin position på morfars kromosomer.
Det är ett spretigt sökande, men inte mållöst. Morfar har några DNA-kusiner med geografiska platser som jag inte förstår. Östergötland förekommer faktiskt bland dessa. Jag har inte bestämt mig vilken ände jag ska nysta i det bara – från Måns Olofsson (f. 1613 i Vånga) eller från DNA-kusinerna jag inte förstår. Med tanke på att det är 400 år tillbaka i tiden antar jag att släktsamlande kring Olof Månssons (f. 1653 i Offerfal) familj är den enklast vägen inledningsvis. Jag som trodde att Y-DNA:t kom från Rörbäck… Än har jag inte gett upp om att bringa klarhet i frågan.
En genomgång av morfars Y-DNA-kusiner visar en intressant träff där den manliga linjen slutar i Linköping, inte långt från Vånga. Johan Peter Wibäck föddes 5 november 1808 av två okända föräldrar. Stopp med andra ord.
