Det är tvära kast i hösten på Orust. Från underbara 14 grader i torsdags till frost och minusgrader idag. Det hann dock under dagen tinas upp till en rätt frisk och krispig höstdag. På förmiddagen såg jag äldsta dottern spela i fotbollsklubbens klubbmästerskap innan jag styrde mot Tjörn. På vägen steg en och annan rökpelare från hösteldning. Orust är vackert nästan jämt, men idag var en av de bättre dagarna med alla fina färger.
Jag har länge sett fram emot den föreläsning som arrangerades idag på Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn på Tjörn. Det var ett samarbete mellan Tjörns Släktforskare, Föreningen Orusts Släktforskare och Inlands Släktforskare som möjliggjorde föreläsningen. Med Tjörns Släktforskare i spetsen hade Peter Sjölund bokats in till en föreläsning på temat ”AI i släktforskningen”. Det var alltså det som föranledde min utflykt till Tjörn.
Man kan tro att det ska vara nära till Tjörn från Orust, men sanningen är att det tog nästan en timma att ta mig till Skärhamn hemifrån. När jag ändå var på Tjörns utsida passade jag på att ta mig en avstickare till Rönnäng. Det passade bra eftersom jag har bestämt mig för att djupdyka i morfars DNA-segment från Rönnäng som nästa fokusområde.
Johan Larsson (f. 1811 i Rönnäng) och Petronella Kristina Strandberg (f. 1811 i Rönnäng) bildar min morfars största kluster. Det är så mycket DNA hos DNA-kusinerna att Elias Johannesson (f. 1844 i Klövedal) eller August Johansson (1856 i Klövedal) hade kunnat vara Adolf Simon Svenssons (f. 1876 i Klövedal) okände far.
Nu tror jag dock inte att det är så eftersom Carl Edvard Johansson Backlund (f. 1852 i Dragsmark) har ännu mer DNA som pekar i riktningen att han är den okände fadern.
Det är dock mycket otillfredsställande att ha två jättestora kluster utan att med säkerhet kunna länka rätt i släktträdet. Därför har jag beslutat mig för att gå till botten med mina Rönnängsanor. Det märkliga med mina DNA-träffar med ättlingarna till Johannes Larsson och Petronella Kristina Strandberg är att de är den enda DNA-kusinerna jag lyckas koppla till detta par. Alltså inget bland anfäderna till dom. Se bara på hur det ser ut ovan på Carl Edvard Johansson Backlunds anor – här går det att belägga DNA-kusiner på alla grenar! Jag tänker att det måste gå att bringa klarhet i Rönnängsanorna med systematiskt dna-släktforskande. Kanske det kan leda mig till att koppla ihop mina DNA-kusiner på denna gren till rätt sida i mitt släktträd?
Rönnäng var alltså ett sidospår på dagens äventyr. Efter en snabbvisit åkte jag raka vägen till Nordiska Akvarellmuseet i Skärhamn. Jag har aldrig varit där och tyvärr blev det inte möjlighet att se utställningen idag heller. Det finns kvar på min att göra-lista på utflyktsplatser i Bohuslän.
Det var nästan fullsatt i salen när Tjörns Släktforskares ordförande Solveig Lampe välkomnade publiken till Peter Sjölunds föreläsning. Jag har själv laborerat en del med AI som stöd i släktforskningen och såg fram emot dagens tips.
Först förklarade Peter Sjölund skillnaden mellan att söka och prompta. Det framgick under föreläsningens gång att han använder sig av effektiv prompting där instruktionerna innehåller mål + kontext + önskat format + källa. Jag tycker nog att metoden kunde förtydligas med en bra presentationsbild i just effektiv prompting då jag tror att majoriteten inte har en tydlig bild av vilka instruktioner som krävs.
Tips 1: Skapa forskningsplan
Att skapa forskningsplaner har jag gjort förr med effektiv promptning, men inte på det sätt Peter Sjölund visade idag. Genom att prompta vad man vet om en person kan man söka efter källor för att beskriva en levnadshistoria. Det här tipset ska jag försöka applicera på min norska anfader Lars Hansen (f. 1839 i Gjerdrum, Norge). Jag känner inte till norsk släktforskning särskilt väl och jag förstod utifrån Peter Sjölunds exempel att detta kan vara en väg framåt.
Tips 2: Använda fakta från forskningsplanen till att bygga släktberättelse
Genom att illustrera exempel på dålig prompt och effektiv prompt fick åskådarna en bättre förståelse för vikten av effektiv prompting. Jag som gillar att skriva tycker att det blir lite väl mycket av genväg med denna typ av tillämpningsområde. MEN, jag förstår att det kan vara effektivt att kombinera med hans tips 6, så jag utesluter inte att jag kommer att testa detta.
Tips 3: Skapa bilder
Det ägnades en hel del tid åt att bildpromtpta för att få bilder till sin släktforskningsberättelse. Jag förstår att många gillar detta, men själv är jag inte förtjust i att använda en AI-bild som jag inte vet vad den använt för källor för att skapa. Att hitta bilder, som han också visade, kan jag tillämpa men jag kommer undvika att skapa AI-genererade bilder.
Tips 4: Översätta och anpassa
Det visades flera användbara exempel där man kan använda AI för att översätta text och anpassa den efter målgrupp. Det var många som skrattade när Peter Sjölund demonstrerade röst-AI med beskrivning av Skärhamn som exempel. Det var faktiskt rätt roligt och jag kan absolut tänka mig att testa det för att öka min framgång i det släkthistoriska berättandet för barn.
Tips 5: Sammanfatta och förklara textkällor
Jag anser att jag inte tar mig tid nog att läsa forskningsrapporter på DNA-området. Jag skulle verkligen vilja lära mig mer, men väljer att prioritera annat. Med de promptexempel Peter Sjölund visa på kan jag sänka tröskeln för att konsumera intressanta fakta. Det kanske kan hjälpa mig med Y-DNA- och mtDNA-forskningen som jag har en idé om att utforska vidare.
Texttolkning är också ett givet ämne på detta spår. Den här hösten har jag använt Akriv Digitals texttolkning och jag tycker det är helt fantastiskt! För mig som undvikit domböckerna på grund av omfattande material med krånglig text öppnar sig en helt ny värld.
Tips 6: Extrahera information
De exempel som togs i att extrahera information var främst relaterade till emigrantforskning. Nu har jag nästan inga emigranter i min egen släkt, så jag har aldrig intresserat mig för det. Men det var oerhört imponerande vad man kan göra med amerikanska dödsannonser genom att prompta fram tabeller utifrån angivna anhöriga. Jag fick en fråga om emigrantforskning på släktforskningskursen jag håller i och nu känner jag att jag fick ett bra tips med mig i det sammanhanget.
Tips 7: Återskapa bilder
Peter Sjölund visade effektivt hur bilder kan förvanskas vid återskapning. Jag är sedan tidigare mycket skeptisk till detta och blev än mer övertygad om att hålla mig borta från det här.
Bonustips: Skanna böcker med lokalhistoria
AI är tränat på digitalt material. Genom att skanna böcker med en bokskanner kan man digitalisera böcker av lokalhistorisk karaktär. Då kan man använda de digitala filerna och kombinera tips 6 (extrahera information) med tips 4 (översätta och anpassa) samt tips 2 (bygga berättelser) öppnas helt nya möjligheter att skapa texter med lokalhistorisk anknytning. Jag vill genast införskaffa en bokskanner och testa! Enligt mig var det här det absoluta bästa tipset Peter Sjölund kom med idag.
Inte nog med en givande inspirationsdag i släktforskningens tjänst – på hemvägen hittade jag nästa sommars utflyktsmål med barnen. De ska få bada vid den fantastiska badplats som ligger bredvid Akvarellmuseet i Skärhamn nästa sommar.
