Adventskalendern 2024: Släkthistorien jag berättar för barnen

Er morfars farfars far, Anders Peter Andersson, föddes 1849 på ett torp i Hol nära Alingsås. Hans föräldrar, Andreas och Johanna, kom från en lång linje av torpare och bönder i området. Anders växte upp i en fattig miljö tillsammans med sina fyra syskon.

Vid 18 års ålder flyttade Anders till Mölndal där han började arbeta som dräng. Senare fick han anställning vid Korndals pappersbruk. I Mölndal gifte han sig med Lotta Johansdotter och tillsammans fick de flera barn. Så småningom bytte Anders arbetsgivare till Delbancos oljeslageri, vilket ledde till ytterligare flyttar inom Mölndal.

Under 1890-talet blev Mölndal hårt drabbat av pappersbrukets konkurs, men Anders och hans familj hade tur då han hade en stabil arbetsgivare. De fick möjligheten att flytta till ett hus med utsikt över Mölndal, där de bodde resten av sina liv. Anders och Lotta fick totalt sju barn,. Efter att Lotta dog 1923 bodde Anders kvar i huset tillsammans med sonen Johan och hans familj.

Anders blev 90 år. Han begravdes tillsammans med sin hustru Lotta på Kikås kyrkogård. De efterlämnade sig 30 barnbarn, varav många stannade i Mölndal och två av dem blev ordförande i Pappers fackförening avdelning 63.

Lite mer om Anders Peter Andersson

Anders Peter föddes den 28 augusti 1849 på landsbygden i Hol utanför Alingsås. Han föddes närmare bestämt på ett torp under Dahlbogården som hette Bäne Slättås. Föräldrarna Andreas och Johanna kom från torpare- och bondefolk som bott på olika gårdar i samma trakt mellan Alingsås och Herrljunga i generationer.

Landskapet kring dessa trakter var rätt speciellt och det förekom många svältor. Det är kala eller glest bevuxna bergåsar och ljunghedar som är en viss typ av slätt. Det går inte riktigt att se det lanskapet idag då det planterades skog på 1860-talet som har vuxit till sig. Även innan Sveriges stormaktstid fanns det skog istället för svältor, men då en rejäl ekskog. Eken behövdes för massproduktion av fartyg och landskapet ändrade karaktär helt och hållet när alla träden skövlades samtidigt. Det var i denna bygd som Anders växte upp med sina syskon.

Anders hade en storasyster, Anna Christina, och tre yngre syskon. De hette Johan August, Josefina och Svante. Till en början hade alla barnen son- och dotterändelse på Andreas, men som ett led av namnreformen på slutet av 1800-talet blev Anders efternamn Andersson istället. Hans bröder Johan August och Svante tog vid samma tid efternamnet Höglund, men hade Andreasson som ursprungsnamn.

Anders morfar Anders och mormor Stina var också torpare vid Bäne Slättås. Fast Anders hade nog inte några minnen från morfadern eftersom han dog när Anders var två år gammal. Hemma hos morföräldrarna bodde även hans moster Christina som troligtvis hade dåligt rykte på bygden. Hon var lösdriverska och hade tre oäkta barn. När Anders fortfarande var barn flyttade hon ifrån orten, men kusinerna bodde kvar tills de blev tillräckligt gamla för att flytta därifrån. Det bar av till Alingsås och Göteborg för dem. De flyttade året innan mormodern dog 1856. Tre år efter det flyttade Anders familj till Jonstorp.

Pappan var torpare och barnen blev drängar och pigor som det kunde förväntas av dem. De enda funna undantagen på yrkesalternativ i släktleden var två soldater vid namn Hake och Lantman som var slutna till Kullings kompani i Västergötland. Anders prövade en tid att tjäna som dräng, men valde sedan att pröva lyckan efter arbete i storstaden.

Året var 1867 och Anders hade fyllt 18 år när han kom till Mölndal. Kanske var det arbete på pappersbruket Korndal som lockade, men han började som dräng i vid mjölkvarnen som hade nummer 19. Även hans bröder lämnade landsbygden för att förvärvsarbeta, men det blev först 1880. Brodern Svante blev poliskonstapel och bildade familj tillsammans med Selma Bernhardina i Masthugget, Göteborg medan Johan August träffade Johanna Elisabeth och bildade även de familj i Masthugget.

Efter fyra år på sin nya bostadsort flyttade Anders till Kvarnen 6 som troligtvis för stunden var en mjölkvarn. Den 21 september 1873 gifte han sig med Lotta Johansdotter och fick anställning på Korndals pappersbruk. Lotta hade liknande bakgrund som han själv. Hon hade flyttat in till Mölndal tre år före honom, men hade kommit tillsammans med sin familj. Dottern Josefina föddes i parets första gemensamma boende som arbetsgivaren ordnade med. När familjen började växa och sonen Johan skulle födas var det dags att flytta till nytt boende.

1883 var en känd engelsk pappersspecialist och redak-tör på besök på Korndals pappersbruk. Han konstaterade att det var ännu svårare att hålla koll på identiteten på personalen i Sverige än i England. Efter att ha granskat personallistorna på 1 100 arbetare hade han räknat ihop drygt 150 arbetare med efternamnet Andersson. Anders var en av dessa 13% Andersson, men inte så länge till eftersom det var året han bytte arbetsgivare till Delbancos oljeslageri – även kallat ”Judens” i dagligt tal. Delbanco var känd som en bra arbetsgivare. Arbetspassen var dock långa som på alla ställen. Man arbetare i skift. Dagskiftet sträckte sig från sju på morgonen till sju på kvällen. Då tog nattskiftet vid och var från sju på kvällen till sju på morgonen. Vid jul fick arbetarna gryn och ljus medan de till midsommar fick kaffe och socker. Alltsammans kunde betraktas som lyxartiklar.

Här i Mölndal sysselsätter Francke omkring 1100 arbetare. Av dessa arbetare finns det nästan 150 med namnet Andersson. Detta är ett besvärligt predikament för en arbetsgivare; men svårigheterna övervinns lätt genom att var och en av arbetarna får ett nummer till sitt namn.

S. Chas Phillips, Journalist

Arbetsgivarbytet innebar en flytt till Qvarnen 41⁄2 som tillhörde Delbancos oljeslageri. Där fick familjen ro att växa ytterligare och barnen Johan, Hilda Amalia, Ludvig, Svante och Johanna föddes i det huset. Tre år senare var det dags att flytta igen. Anders var kvar hos samma arbetsgivare, men flyttade till Qvarnen 9 & 10. Där föddes sonen Gustav som kom att bli den sista i barnaskaran. Sommaren 1889 inträffade en tragisk händelse i familjen. Hilda Amalia dog i lunginflammation 10 år gammal.

1892 var ett omvälvande år i Mölndals historia. Det var året då pappersbruket Korndal gick i konkurs. 850 arbetare blev omedelbart arbetslösa och en tuff tid för många familjer väntade. Flera emigrerade till Amerika och andra begav sig till andra mer närliggande orter för att söka arbete. Familjen Andersson hade tur eftersom Anders hade en mer stabil arbetsgivare.

Den stora utflyttningen från Mölndal skapade nya möjligheter för familjen. 1894 blev ett hus ledigt som tidigare hade tillhört Korndal. Familjen flyttade in i huset som låg högt beläget i Kvarnbyn med nära utsikt över hela Mölndal. Huset ligger kvar än idag. För både Anders och Lotta blev flytten till Roten K25 deras sista.

Det finns en hel del forskning om verksamheterna i Mölndal runt denna tid. Även om man kan följa släktens familjehändelser i kyrkböckerna är det svårt att ana vad som mer hände för tiden. Prästens noteringar avslöjar inte några levnadsförhållanden. Inte heller vilken kontakt som Anders hade kontakt med sina föräldrar som bodde kvar i Hol. Hans mamma dog 1887 och hans pappa dog 1900.

Runt sekelskiftet började barnen växa upp och bilda egna familjer. Först ut var Josefina som fick dottern Agnes Viktoria utanför äktenskapet 1896. De fick bo hemma hos Anders och Lotta till dess Josefina gifte sig med Emil Eliasson 1900. Vid det laget hade Johan gift sig med Albertina och bodde kvar på Roten K25. Han var arbetare på pappersbruket och blev senare förman. Paret hade 1900 förlorat sitt första barn Ida Leonore som dog direkt vid födseln.

Ludvig gifte sig med Gerda 1903 och Svante gifte sig med Alma 1905. Det innebar att Anders och Lotta nu endast hade två barn hemma – Johanna och Gustav. Det var trots allt nära till de andra barnen eftersom sönerna hade anställning på Papyrus och bodde i Kvarnbyn. Johan bodde kvar på Roten K25 med växande familj. 1911 blev barnbarnet Agnes Viktoria fosterdotter till Anders och Lotta. Hennes mamma Josefina fick en allt större familj och året innan hade hon fått tvillingar.

Det hann bli 1917 innan Gustav flyttade hemifrån. Samma år fick Johanna dottern Daga Irene utanför äktenskapet som dog 3 år gammal. Det året flyttade Johanna till Dalarna och gifte sig med Karl Edvard Sundberg. Hustrun Lotta dog den 25 oktober 1923, 76 år gammal, av ett gallstensanfall. Hon begravdes på Kikås kyrkogård. Samma år som hon dog lät Anders sonen Johan ta över huset. Johan och hans fru Albertina hade fem hemmaboende barn. Huset hade fem rum och kök, men det var inget stort hus för det. Anders bodde kvar i huset fastän sonen hade tagit över det. Johan var intresserad biodlare och var med och startade Mölndals biodlarförening år 1913. I olika perioder var han sekreterare i föreningen. Några år innan han tog över huset efter fadern hade han blivit verkstadsmästare på Papyrus vilket han var till sin pension.

Det yngsta barnbarnet Lennart hade i uppdrag att hämta ut Anders pension och lämna den till honom. Som tack för hjälpen fick han en krona varje gång. Det var mycket pengar på den tiden. Oljeslageriet skulle som arbetsgivare ha haft mycket generösa pensioner till sina anställda.

Efter 16 år som änkling blev kärlkrampen för svår. Anders blev 90 år gammal och dog på hösten 1939 den 11 november. Johan var vid det laget snart nybliven pensionär och barnbarnen var vuxna sedan länge. Anders begravdes tillsammans med Lotta på Kikås kyrkogård.

Anders och Lotta fick 30 barnbarn. Många av dem stannade i Mölndal och två av dem kom att bli ordföranden i Pappers fackförening avdelning 63.