Adventskalender 2024: Den släkthistoria jag berättar för barnen

Lotta föddes den 1847 i en liten by som hette Wik i närheten av Kinna. Hennes föräldrar hette Johannes och Anna Britta. De brukade jorden där de bodde och Lotta var deras första barn. Snart fick hon flera syskon och tillsammans växte till en början upp på landet.

När Lotta var tonåring flyttade familjen till Mölnlycke för att hennes pappa fick jobb på en fabrik. Det finns fortfarande fabriker där och en av dom tillhör den arbetsgivare jag har. Lotta ännu fler syskon, och familjen bodde i Mölnlycke i sex år innan de flyttade vidare till Mölndal. När Lotta var 21 år gammal träffade hon en man som hette Anders Andersson. De gifte sig och fick många barn tillsammans, totalt sju stycken!

Familjen bodde i arbetarbostäder som tillhörde fabrikerna där Anders arbetade. De flyttade flera gånger, men de stannade alltid i Mölndal. När barnen började bli vuxna flyttade de hemifrån, men många av dem bodde ändå nära Lotta och Anders. Deras barn fick egna barn, och Lotta blev mormor och farmor till hela 30 barnbarn! Lotta levde ett långt liv och dog när hon var 76 år gammal. Hon begravdes tillsammans med Anders, som levde ytterligare 16 år efter hennes död.

Vet ni vilka som mer har vuxit upp i Mölnlycke? Er mamma och hennes syskon.

Lite mer om Lotta Johansdotter

Lotta blev Johannes Andreasson och Anna Britta Persdotters första barn. Hon föddes den 22 juni 1847. De tillhörde Fotskäls församling och bodde i Wik, men under perioder tillhörde orten även Surteby församling. Wik låg i Marks härad vilket var vid tiden ett landskap som karakteriserades av kuperad skogsbygd. Det fanns goda odlingsmöjligheter kring den bördiga jorden kring Lyngern och Viskan.

Pappan var till en början hemmansägare, men blev senare arbetare. Lotta fick snart syskon och Anna, Elias, och Lars föddes i rask följd. De bodde alla i Wik 1857 när kyrkan stod i lågor vilket måste ha varit en stor händelse på orten. Alla de gamla kyrkböckerna försvann i eldens förrädiska lågor. Därmed försvann också möjligheterna att söka Lottas rötter vidare. Livet gick dock vidare och det skulle komma fler syskon. Johan Peter och August föddes också i Wik, men August blev inte mer än ett år gammal.

Samma år som den nya kyrkan stod färdig bröt familjen upp från hemtrakterna. Året var 1864 och pappan som var arbetare tog familjen med sig i vad man kan förmoda vara jobbsökande. Tanken var att familjen skulle flytta till Mölndal där Johannes kunde tänkas få jobb. Fotskäl ligger precis mellan Borås, Varberg och Göteborg och att valet föll på Mölndal med sina industrier var inte konstigt. Något gjorde dock att det inte blev så. De hamnade i Mölnlycke som låg på vägen till Mölndal. Mölnlycke hade också fabriker där pappan fick arbete. Barnaskaran växte ytterligare på den nya hemorten och Emma Christina och August bidrog till att de nu var sju barn. Eller kanske snarare fyra barn och tre vuxna eftersom man ansågs vara vuxen och arbetsduglig redan som tonåring.

Det blev sammanlagt sex år i Mölnlycke innan familjen genomförde ursprungsplanen att flytta till Mölndal. Det var 1870 och Lotta hade fyllt 21 år när hon kom till Kvarnbyn i Mölndal. Pappan hade fått jobb på Rosendahls fabrik så familjen flyttade in i fabrikens bostäder i Qvarnen 14. Både fabriken i Mölnlycke och i Rosendahl var verksamma inom textilindustrin. Efter två år på Rosendahl blev han överflyttad till Korndals pappersbruk och familjen flyttade igen. De fick en bostad på Roten L9.

Lotta följde aldrig med sin familj till den nya adressen för hon hade träffat Anders Andersson som även han arbetade på Korndal. De gifte sig den 21 september 1873 och flyttade in i en arbetarbostad från Korndal. Där föddes deras första dotter som fick namnet Josefina.

De arbeten som Korndal kunde erbjuda lockade många att flytta till Mölndal. Även dem som bodde rätt långt ifrån. I och med att Mölndal var en inflyttningsort påverkades språket och dialekten med ord och uttryck. Någon särskild mölndalsdialekt går inte att definiera då språket på orten är starkt influerad av den västsvenska inflyttningen framförallt innan sekelskiftet 1900.

Boendet som Korndal ordnade med var tillfälligt och när familjen växte flyttade de igen. Den nya adressen blev Qvarnen 4 1⁄2. Flytten föranleddes av att Anders hade fått nytt jobb på oljeslageriet. I det huset födde Lotta ytterligare fem barn i ordningen Johan, Hilda Amalia, Ludvig, Svante och Johanna. Barnen föddes med två till tre års mellanrum. De hade hunnit bli åtta personer i familjen när flyttlasset gick igen. Året var 1886 och de flyttade den korta sträckan till Qvarnen 9 & 10 som också var oljeslageriets arbetarbostäder.

Lunginflammation var en svår sjukdom på 1800-talet och den drabbade familjen Andersson hårt sommaren 1889. Dottern Hilda Amalia dog i sjukdomen endast 10 år gammal. Det framgår inte om fler i familjen insjuknade, men vi vet att de andra barnen Andersson överlevde till vuxen ålder. Huset skulle också få vara med om en barnafödsel till. Det yngsta barnet Gustav föddes på den nya adressen. Sedan var det färdigfött för Lottas del.

1894 flyttade familjen till ett hus med fem rum och kök på Roten K25. Två år tidigare hade Korndal gått i konkurs vilket medförde hårda tider många familjer i Mölndal. Roten K25 kom att bli både Lottas och Anders sista hem. Huset låg högt uppe på Fäberget och var trots sitt höga läge rätt skyddat från vind. Om man gick uppför en liten klippa som låg på tomten kunde man under vinterhalvåret blicka ut över hela Mölndal. Mest iögonfallande var pappersbruket med sina många byggnader och skorstenar.

Nog för att barnen hade börjat växa upp och bilda egna familjer, men det huset var fullt med barn ändå. Josefina fick dottern Agnes Viktoria utanför äktenskapet och båda två bodde hemma hos Lotta och Anders i fyra år. Sedan gifte sig Josefina och flyttade in med sin nya man. Sonen Johan höll sig nära sina föräldrar och stannade på Roten K25 när han hade gift sig med Albertina. Korndal hade gått i konkurs, men ersatts av det nybildade bolaget Papyrus som hade samma typ av verksamhet om än något modernare maskiner och arbetsmetoder. Det blev Johans arbetsplats.

Det nya sekelskiftet präglades av att Lottas pappa dog den 7 februari. Dödsorsaken var inte mer specificerad än att den hänvisades till ålderdom. Han blev 79 år gammal. Mamman blev ensam kvar på Roten L9. Lotta bodde dock inte långt därifrån. Seklets början innebar även trevligare familjehändelser.

Ludvig gifte sig med Gerda 1903 och Svante gifte sig med Alma 1905. Det innebar att Anders och Lotta nu endast hade barnen Johanna och Gustav kvar hemma. Det var trots allt nära till de andra barnen eftersom sönerna hade anställning på Papyrus och bodde i Kvarnbyn. Johans familj växte och det gjorde även de andras. 1911 blev barnbarnet Agnes Viktoria fosterdotter till dem.

Lottas mamma levde fram till 1917. Hon dog i lunginflammation och blev 92 år gammal. Ända fram till sin död bodde hon kvar på Roten L9. Lotta själv dog sex år senare. Det var ett allvarligt gallstensanfall som tog hennes liv den 25 oktober 1923 när hon var 76 år gammal. Lotta hann inte träffa alla sina barnbarn då alla inte var födda vid 1917. Allt som allt fick Lotta och Anders 30 barnbarn. Anders levde i ytterligare 16 år efter hennes död, men begravdes i samma grav som henne när han på hösten 1939 dog 90 år gammal.