Ok, jag sov på saken och är här igen… Jag var helt enkelt för nyfiken på vad DNA Painters verktyg WATO (What are the odds?) skulle kunna ge. Kvällen har jag ägnat åt att experimentera. Eftersom jag inte använt mig av verktyget innan har jag prövat mig fram i versionerna WATO och WATO+. Efter att ha skummat igenom instruktionerna var jag igång. Så här fyllde jag i min fråga:
Först exporterade jag en gedcomfil på besläktade personer till ”Karl från Segerstad” som har DNA-kusinmatcher på alla mor- och farföräldrar. I WATO+ fick jag sedan välja vilket anpar som jag skulle utgå från. Jag valde Jonas Pärsson (f. 1696 i ED) och Marit Persdotter (f. 1707 i Ed) eftersom flera DNA-kusiner är sammankopplade till detta anpar samtidigt som de ligger på samma DNA-sekvens på min pappas DNA.
I steg två skrev jag in alla DNA-kusinernas värde i centimorgan. En DNA-kusin med 77 cM har hela fyra kopplingar till detta anpar. Alla DNA-segment för denna DNA-kusin är triangulära med andra DNA-kusiner med identifierbara gemensamma anpar i Ed-trakten. Just detta visade sig vara en försvårande omständighet. Verktyget förstod inte att DNA-kusinen var samma person med fyra kopplingar utan tolkade det ”höga” värden som förstörde modellen. Jag valde därför att ta bort denna DNA-kusin från beräkningen.
I det tredje steget letade jag upp alla ”Karl från Ed” i rimlig ålder som var ättlingar till Jonas och Marit. Det visade sig bli 12 hypoteser varav några var samma person eftersom de hade två kopplingar till anparet i det här testfallet. Med spänning spanade jag efter utfallet på ”Karl från Segerstad”. Resultaten var minst sagt chockerande!
Minns ni när jag under en VAB-helg blev smått galen av mitt registrerande av skogsfinnar och ställde mig själv frågan ”Hur många Carl i Segerstad fanns det 1890?”? Någon timma senare visste jag:
Det finns 97 Carl i Segerstad i 1890 års folkräkning. Alla 97 finns nu i en prydlig lista i ett Excelark med förnamn, efternamn, födelseår, födelseförsamling och boendeort 1890. Av dessa män bodde åtta i Aspberg, stället där Karl Gunnar Karlssons (f. 1890 i Segerstad) mamma Maria Lovisa Jonasdotter (f. 1870 i Segerstad) arbetade sommaren år 1889, samt fyra män i Törne där hon uppväxte upp och fortfarande hade sina föräldrar. Alltså två platser som jag vet att Maria Lovisa befinner sig på och tolv Carl som kan tänkas var den okände fadern. Efter att ha sållat bort för unga och för gamla Cal återstod sju möjliga kandidater på just dessa två orter. Två namn fångade mitt intresse lite extra.
Från mitt blogginlägg ”Carl i Segerstad 1890” den 21 januari 2024
Den nedbantade listan på sju kandidater har jag sedan jobbat med. En av de två kandidaterna fick ett eget blogginlägg eftersom han kopplades samman med Sten Danielsson (f. 1729 i Segerstad). Det resulterade i ett besök vid Stens grav med barnen.
Den andra mannen forskade jag också bakåt på, men lade ner eftersom jag inte fick några DNA-kusiner kopplade. Nu när jag ser tillbaka på vad jag gjorde där i januari så var det att lägga grunden till vårens fokus. Alla mina blogginlägg om Ed började med denna mans släktträd. Vi pratar om en Karl från Segerstad, men inte den som jag skrev om igår. Karl från Segerstad igår var född 1870 och bodde 1889 på Hammarö. Denna Karl från Segerstad var född 1869 och bodde 1889 i Aspberg. Som om det inte vore nog, titta på vad WATO+ säger:
Den Karl från Segerstad (f. 1870) som jag förväntade mig få en hög ranking på hypotesen fick sannolikhet som biologisk far på 5,89%. Karl från Segerstad (f. 1869) fick motsvarande 56.54%. Detta utfall tillsammans med att han faktiskt befinner sig i Aspberg sommaren 1889 är högintressant.
Jag har tidigare med hjälp av DNA Painter konstaterat att både Jonas Pärsson och Marit Persdotter samt Eskil Andersson Edberg och Rebecka Andersdotter är har triangulära DNA-segment med min pappas och fasters DNA-segment. Gissa vad? Just dessa anpar finns att finna i Karl från Segerstads släktträd.
Hur är det då med den DNA-kusin på 77 cM som jag plockade bort från analysen? Den har fem kopplingar till Karl från Segerstad. Det största segmentet är 39 cM och det minsta 6 cM. Alltså ändå rimligt.
Eftersom denna Karl i Segerstad (f. 1869 i Segerstad) har absolut högst sannolikhet som möjlig fader samt att han bodde i Aspberg sommaren 1889 kommer jag nu rikta in mitt sökande på honom.
Sommaren 1890 föddes en Karl Hilmer Karlsson i Segerstad. Karl från Segerstad uppgavs som far, men gifter sig inte med modern. Året därpå är Karl från Segerstad gift och får sitt första barn med den kvinna han gift sig med. Om Karl från Segerstad född 1869 faktiskt var Karl Gunnar Karlssons biologiska far hade han en halvbror född under liknande omständigheter precis i närheten. Han hade i så fall även ytterligare tre halvsyskon varav en till hette Karl. Fick Karl från Segerstad tre barn som hette Karl med tre olika kvinnor?
Eftersom Karl från Segerstad i alla fall fick fyra barn ger det mig hopp om att få högre träffar bland DNA-kusiner framåt. Jag vet inte hur många ättlingar vi pratar om än, men om någon av dom skulle DNA-testa sig bör det kunna ge en tydlig indikation om han är rätt eller inte. Men detta hopp får jag parkera. Jag har massor att göra med det jag redan har nu. Jag har vant mig att kastas mellan hopp och tviveI. I kväll går jag och lägger mig med hopp.
Vill du få notiser om att bloggen är uppdaterad? Följ @genealogygrowth på Instagram.
Pingback: Början på ett avslut - Caroline Fransson