Blogg

När man släktforskar kan man stöta på en del lokala egenheter. Under våren var jag på tjänsteresa och mitt intresse för dna-släktforskning blev ett samtalsämne. Min kollega berättade om hur en släkting gett ett släktträd i bröllopsgåva, men att det kanske inte uppskattats i tillräckligt hög utsträckning. ”De hade roliga namn på den tiden, Börta till exempel.” var vad kollegan kunde minnas. Jag replikerade ”Jasså, du kanske också kommer från Tjörn?” varpå min kollega tappade hakan i bekräftelse. Ingen annanstans har jag stött på namnet Börta så som jag gjort på Tjörn. Liknande trender har kunnat spåras på andra håll. En Lotta i släkten? Jag satsar mina pengar på att släktingen kommer från Kinna-trakten. Dessvärre verkar det vara likadant med Karl från Grums-trakten. Alla heter Karl födda runt 1870.

Jag försöker verkligen dra ner på dna-släktforskningen till förmån för annat, men det är så oerhört irriterande läge att jag inte kan sluta. Precis som jag skrev i mitt förra blogginlägg har jag fokuserat på att leta ättlingar till det andra triangulerande anparet i Ed, Eskil Andersson Edberg (f. 1710 i Ed) och Rebecka Andersdotter (f. 1725 i Ed). Det har jag gjort och på detta vis har jag hittat mer än en Karl från Ed född runt rätt år, omkring 1870. Jag har hittat så många att jag återigen frågat mig vad jag håller på med. Går det verkligen att hitta en fader okänd på detta sätt?

Vid min arbetsplats hänger fortfarande kartan över jätte-Värmland. Jag har markerat Ås i Ed eftersom jag känner mig helt säker på att min farmors pappa Karl Gunnar Karlsson (f. 1890 i Segerstad) hade sina anor där. Ås i Ed bildar en triangel tillsammans med Aspberg i Segerstad, platsen där Karl Gunnars mamma Maria Lovisa Jonasdotter (f. 1870 i Segerstad) bodde när hon blev gravid sommaren 1889 samt Törne i Nor där Maria Lovisas föräldrar bodde. Det var dit hon flyttade efter att ha blivit av med sin tjänst som piga. Eftersom denna triangel råkar befinna sig i ögonhöjd när jag sitter ner blir det rätt svårt att sluta tänka på gåtan om vem Karl Gunnars okände far var.

Den här veckan har jag på djupet ställt mig själv frågan varför det är så viktigt att hitta honom. Det känns rimligt att reflektera över det nu när jag snöat in så fullständigt på Ås i Ed. Jag landar i att jag ändå fortfarande tycker det är roligt även om det just nu känns som jag vandrar runt i den där triangeln utan att hitta vägen ut.

Så igår när barnen lagt sig gjorde jag det som jag brukar göra på kvällarna. Jag loggade in på datorn och påbörjade min kvällsrutin. Var är jag i släktforskningsprogrammet? Sedan en snabb titt i MyHeritage och DNA Painter för att sedan granska min Excellista med DNA-träffar och analyser jag jobbar på. Den här kvällen hade jag markerat Lars Jonasson (f. 1806 i Ed) eftersom han har två av mina triangulerande segment bland sina anor. Jag ville veta vilka hans ättlingar var eftersom hans anfäder var Eskil Andersson Edberg (f. 1710 i Ed) och Rebecka Andersdotter (f. 1725 i Ed) samt Jonas Pärsson (f. 1696 i Ed) och Marit Persdotter (f. 1710 i Ed). Alltså två triangulerande anpar till min pappa och faster.

Det visar sig att Jonas har ett barnbarn som vid en första anblick är väldigt intressant som möjlig okänd fader till Karl Gunnar. Mannen heter Karl och är född 1870 i Segerstad. Två viktiga rätt. Förutom att han har ovan anfäder, som alla har DNA-kusiner kopplade till sig med triangulerande segment. Två rätt till således. Förutom detta så har han ytterligare DNA-kusiner på alla grenar – mormor, morfar, farmor och farfar. Alla mina DNA-kusiner med anor från Ed är släkt med ”Karl från Segerstad”. Väldigt lovande med andra ord. Mitt mod sjönk när jag såg var han bodde sommaren 1889. Han bodde då med sina föräldrar och syskon på Hammarö och arbetade i Karlstad. Där tänkte jag att han trots allt inte är rätt, men sedan såg jag texten till höger ”flyttat till Nordamerika 1890”.

Det kan tyckas konstigt att jag får upp hoppet av att Karl har flyttat till Nordamerika. Det ska ha varit rätt vanligt att män som gjort kvinnor med barn smet sitt ansvar genom att fara över Atlanten. Jag kollade upp när Karl flyttade och det visade sig vara 21 februari 1890. Mindre än en månad senare föddes Karl Gunnar.

Som rubriken lyder ”Hur många Karl från Ed finns det?”. Fler än vad jag behöver verkar det som. De senaste veckornas sökande leder till den största insikten; med de centimorgan min pappa och faster delar med DNA-kusiner idag kommer jag aldrig kunna veta säkert. Det finns en DNA-kusin som jag tror tillhör fader okänd med 93 cM delat med pappa och 83 cM delat med min faster. Problemet med denna DNA-kusin är att den ligger ensam på DNA-segmenten. Jag kan alltså inte hitta triangulerande DNA-kusiner eftersom dessa ännu inte är DNA-testade.

Denna insikt har fått mig att grubbla över nästa rimliga steg. Jag har ännu inte testat WATO – What are the odds? Nu när jag har en rimlig kandidat, i allt utom att Karl inte befann sig i Aspberg sommaren 1889, är det kanske läge att lägga tid på att lära sig det. Om jag har förstått det rätt behöver jag registrera ”Karl från Segerstad” med anor och koppling till DNA-kusiner med dess värden för att sedan få en sannolikhetsbedömning till att det är han som är fader okänd. Jag ska sova på saken.