Blogg

Förberedelser för att be om hjälp

Min målsättning för DNA-släktforskningen är att be om professionell hjälp. Jag tänker mig i första hand att sitta ner och resonera om vad jag gjort och vad jag bör fokusera på härnäst för att komma närmre att hitta Karl Gunnar Karlssons (f. 1890 i Segerstad) okända far. Då mitt material idag är mycket omfattande och bara överblickbart till viss del behöver jag förbereda mig för att spara tid och pengar vid en rådgivning. En plan har så smått formulerat sig och där spelar DNA Painter en avgörande roll.

I grova drag ser min förberedelselista ut så här:

• Registrera alla kända DNA-kusiner i DNA Painter på både min pappa och faster
• Registrera alla okända DNA-kusiner i DNA Painter på både min pappa och faster som jag identifierat hör hemma i Värmland. Där jag har en teori om hur det hänger ihop grupperar jag de okända DNA-kusinerna i en egen grupp.
• Registrera alla okända DNA-kusiner i DNA Painter som är genererade i min pappas och fasters autogruperingsrapporter från MyHeritage.
• För de DNA-kusiner som har triangulerande segment, och jag vet var deras anor möts, ritar jag in kopplingen i Scapple.
• För mina DNA-kusiners gemensamma anfäder (endast där triangulerande segment finns) ska jag släktforska fram och registrera alla barn i mitt släktprogram.
• Systematiskt registrera allt jag gör i en Excelfil för att kunna följa upp mina analyser.

DNA-släktforskning är på många sätt beroendeframkallande. Jag har DNA-släktforskat intensivt varje kväll efter att barnen lagt sig. Ibland har jag svårt att sluta. Det betyder att jag DNA-släktforskar 2-3 timmar varje kväll och resultaten kommer med det. Dessvärre märker jag också att det sliter på handleden då det blir alldeles för många timmar vid datorn en dag. Det är synd att jag ska ha jobb och hobby som kräver samma inaktiva dåliga kroppshållning. Jag fattar att jag behöver ändra på det, men just nu är jag helt uppslukad av det framväxande resultatet.

Det är några saker som slår mig nu när jag registrerat DNA-kusiner, kända som okända, i DNA Painter. Det första är en häpnad kring hur stort register och omfattande DNA-släktforskning jag gjort de senaste två åren. Mitt släktforskningsprogram har gått från att innehålla omkring 7 000 personer till 32 000 personer. Det var svårt att byta inställning till detta först, men jag landade i att det måste bli så efter att ha lyssnat på en av Peter Sjölunds föreläsningar om DNA.

Den andra reflektionen är hur många små segment det är som ligger bakom en DNA-match. Jag vet inte vad som är det vanliga utgångsläget för DNA-testade personer att hitta DNA-kusiner, men jag tycker att jag har ovanligt få höga träffar med DNA-kusiner. Jag vill inte klaga över mitt utgångsläge, men gör det lite i alla fall. Det blir därför att jag sitter och försöker hitta anfäder på mina DNA-kusiner för att identifiera triangulerande segment. Detta är en metod som ibland får mig att ifrågasätta hur det står till med nivån av galenskap. Är det värt att ägna sig åt en sådan tidskrävande metod? Det vill jag resonera med en expert om, men ett är säkert – utan detta hade jag aldrig lyckats knyta samman över hundra DNA-kusiner till vad jag tror är en av fyra huvudgrenar för den okände fadern. Något ouppdaterad bild, men det är den högra grenen i nedan sammanställning som jag menar.

Den tredje reflektionen är av mer positivt slag. Jag har resonerat i ett halvår om hur mycket vikt jag ska lägga vid mina misstankar om att den okände fadern har skogsfinskt påbrå. Framförallt är det den skogsfinska släkten Suhoinen som fångat mitt intresse. Med DNA Painter har ett intressant mönster börjat urskilja sig. Jag har registrerat alla mina okända DNA-kusiner, som jag vet är ättlingar till Suhoinen, under samma grupp i DNA Painter (rött nedan). Här på kromosom 2 syns det tydligt att alla Suhoinen-ättlingar ligger på samma position. Betyder det att jag också är Suhoinen-ättling? Det är för tidigt att säga, men resultatet är tillräckligt intressant för att jag ska systematiskt lägga in resterande Suhoinen-ättlingar både i mitt släktforskningsprogram och DNA Painter för att utforska vidare.

I en sammanslagen vy kan resultatet se rörigt ut. Jag har valt att lägga en okänd DNA-kusin antingen i en av de stora grupperna, ex. OKÄND Suhoinen eller i bara OKÄND. I båda fallen har jag registrerat gruppen som att jag inte vet om det tillhör min pappas mamma eller pappa även om jag många gånger anar hur det ligger till.

Samma resultat ser ut så här när jag tar bort alla okända DNA-kusiners segment. Jag har i skrivande stund registrerat 123 DNA-kusiner i DNA Painter. Uppskattningsvis har jag ungefär 100 okända DNA-kusiner till som jag vill registrera i syfte att få ordning på de skogsfinska tankarna och fundering kring smedsläktshärkomst. Sedan återstår det gedigna arbetet att göra detsamma med min fasters DNA Painter. Där har jag bara tio registrerade kända träffar än så länge.

Det är mycket arbete som kvarstår för att jag ska vara nöjd med översikten. Arbetet tenderar att ta längre tid eftersom jag ibland upptäcker spännande koppling i DNA Painter. Senast igår hittade jag ett triangulära segment som jag inte sett tidigare. Nu har jag registrerat ett släktträd och jag hoppas att nästa registreringspass innebär att jag hittar DNA-kusinernas gemensamma anpar. Det är i trakten kring Grums (Eds församling) som just detta DNA-segmentet verkar höra hemma. Då min pappas och fasters DNA-kusiner varierar kraftigt ser jag fram emot om något nytt mönster uppenbarar sig i min fasters kartläggning.